nom. Rekomwerderade utarbetandet af en serskild lärobok. tör utförande af de geometriska s-ff. gurerna b Ur Westerberg fann det vigtigaste vara att bif oringa den första undervisningen så, att eleven får kärlek för ämnet. I öfrigt är den aldra förb sta undervisningen af synnerligt liten betydelse.i Den andervisning, som bibringas eleven före det . 13 de året, afser endast att gifva bonom en rikt-: ning. Svårigheterna afskräcka. Början bör göras med en död figur, ett stilleben, och det lefvande gömmas till längre frum. För de mindre begåfvade må läraren serskildt verka, men ej framdrifva ett arbete, hvilket aldrig kan bli annat än torrt och som icke förmår bibringa eleven kärlek för ritning. Hr Rodhe anmärkte mot den föregående talaten, att om undervisningen tillgått slarfvigt och osystematiskt före det 15:de året, så blir eleven bortskämd och förderfvad. Den första undervisLogen är just den aldravigtigaste: är grunden illa , faller snart hela byggnaden i ruiner. Ordföranden delgat ett skriftligt svar på frågan från artisten Mandelgren, hvari den äsigt uttalades, att man borde börja med modeller och alls icke använda planscher. Det blir då omedelbart perspektivritning på fri hand. Hr Hedlund ansåg svaret på den uppställda frågan näppeligen kunna afgifvas genom äberopande af den förda diskussionen. Men då det torde vara angeläget, att detta möte afgåfve ett svar, vågade talaren framlägga ett förslag till sådant af ungefär följande lydelse: pUtan att vilja binda de serskilda ritskolorna vid några fastställda metoder eller ritkurser, vill mötet uttala den mening, att undervisningen icke alltför länge bör qvarhålla eleverna vid kopiering af planscher, utan fastmer tidigt nog införa dem till omedelbar afteckning af naturföremål, för att dermed öppna deras ögon äfven för perspektivets lagar och vänja dem att i naturen sjelf söka finna der första och hufvndsakliga källan för sina biler Hr professor Nebelong förordade på det lifligaste antagandet af detta förslag till svar. Sedan diskussionen härmed förklarats slutad, redogjorde hr Ordföranden — med anledning af en under öfverläggningen till honom ställd uppmaning — i ett längre, med största intresse och uppmärksamhet åbördt, anförande för den ståndpunkt, till hvilken ritundervisningen kommit i våra närmaste länder, och hvartbän man der nu sträfvar. Resultatet af den erfarenhet, som gjorts, har blifvit, att man erkänner väggplanschens stora företräde. Vidare har man såväl i Tyskland som Frankrike insett omöjligheten att undervisa hvarje elev för sig, utan sker undervisningen för alla samtidigt, med tillhjelp af monitörer. Förläggsplanscherna inkomma i andra kursen, sedan eleven inhemtat de första principerna. Hr Ordf:n anslöt sig till den åsigt, att den första undervisningen är den vigtigaste. Från förläggsplanscherna kommer man lätt till teckning af kroppar, och derifrån sker öfvergången till teckning af naturen. Eleven lär sig aldrig att teckna t. ex. en hund, om han genast skall börja med att teckna en sådan. — Skolan har en tvåfaldig uppgift: en negativ, estetisk, och en positiv, praktisk. Dess aldrafrämsta uppgift är att ej vanvårda anlagen, dess nästa att bibringa eleven förmågan att verkligen kunna något. Sektionen beslutade att i hufvudsaken antaga hr Hedlunds förslag till svar, men med öppen rätt för sektionen att vid justeringen närmare formulera svaret efter sin önskan. Enligt i går afton fattadt beslut sammanträdde mötets pedagogiska sektion kl. 10 f. m. i gymnastikbuset, för att diskutera de återstående frågor, som hänskjutits till sektionen. Efter hr expeditionssekreteraren G. Wennerberg, som redan nödgats afresa från staden, valde sektionen hr Hedlund till sin ordförande. . Derefter företogs en revision af den ofvan meddelade, föreslagna resolutionen rörande mom. b): , Efter hvilka principer bör den första undervisningen i frikandsteckning utvecklas?, hvilken af sektionen antogs med någon af hr Saloman föreslagen modifikation. Momentet c): , Böra icke skuggning, färg och modellering tidigare än hittills ingå i ungdomens undervisning uti detta läroämne? företogs derefter till behandling, och diskussionen öppnades af: Hr Saloman, som förordade att skuggning först bör användas vid teckningen af solida kroppar. All geometrisk teckning bör endast vara konturteckning. Talaren afstyrkte bestämdt, att teckningen af landskap och djur borde ingå vid ritundervisningen i skolorna, emedan inga kurser derför kunna bestämmas. Efter den första förut antydda kursen bör man öfvergå till ornamentsritning, ty ornamentet innehåller en slags kulturhistoria; — dock endast konturteckning af ornamenterna. Företrädesvis bör man härvid begagna den grekiska ornamentiken. Hvad modellering angick betraktade talaren densamma såsom ett särdeles nyttigt undervisningsämne, men fruktade att undervisning deruti skulle möta allt för stora praktiska svårigheter. Arkitekten V. Klein hyste samma åsigter som hr Saloman. Konsthistorien erbjuder oss talrika material för denna undervisning. Ansåg att eleverna böra bibringas begrepp om lokaltärgerna. Erinrade om den grekiska ornamentikens briljanta kolorit, samt önskade att ritlärarne måtte skaffa sig en samling af historiska materialier i ornamen—— — — — Prof. v. Schoultz ansåg det principielt att samtidigt med frihandsteckningen börja med modellering, ty för att kunna modellera, måste man äfven kunna teckna. Rörande undervisningssättet i modellering har en förfaren man yttrat: ,Att om man började modellera efter planscher, skulle detta vara en stor tidsvinst. Detta är en ny metod, ty här hos oss i Sverge börja vi modellera etter naturen och öfvergå sedan till planscher. Hvilkendera af dessa metoder vore den fördelaktigaste? Arkitekten V. Klein ansåg äfven modelleringen särdeles nyttig, men hyste betänkligheter för de praktiska svårigheterna dervid och föreslog, att densamma, i betraktande häraf, uteslutes som läroämne från elementarläroverken, der frihandsteckningen vore att föredraga. Sedan ytterligare åtskilliga talare yttrat sig härom, fattade sektionen följande resolutioner: . 1:0) Att skuggningen bör inträda i och Ad DDeöctonanld ganundar