Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1869, sida 3

real Sida. C:a 130 personer häktades, af hvilk. ill åtskilliga lära blifvit sårade. Aftonen der ide 3 ; 2 da efter förnyades oroligheterna, men en ä let talrikare polis hade infunnit sig på Bule at, varden Montmartre. Som man af de sed naste dagarnes telegrammer erfarit, he en oroligheterna flera gånger blifvit förnyade isoch en mängd häktningar skett, bland an. utsdra af hufvudredaktören för Rappel,-det 1 radikala partiets hufvudorganta I Nizza föreföllo äfven stormiga upptri e-den med anledning af valen, i det 3 3 t-14,000 personer, hvilka församlat sig utan1för mairens bostad, började ropa: ,,Lefve t. Garibaldi! Lefve Italien! Polisen visade ch emellertid mycken moderation och företog lesförst sent på aftonen några häktningar. I a Nantes, der den officielle kandidaten Gaui din segrade öfver sin liberale motståndare, er gaf befolkningen tillkänna sitt missnöje ge: nom afsjungandet af marseljäsen, m. m., ehvarefter en afdelning beridna gendarmer n med dragna sablar skingrade folkhoparne, å vid hvilket tillfälle flera blefvo sårade. I -I Bordeaux synas tumulten varit än värre. 2 Polisdirektören och flera polisagenter blefivo svårt sårade, hvarefter gendarmeriet måste begagna vapen. 1 Valence, ÅMontåbllimar och Romans förekommo äfven ma; nisestationer till förmån för de besegrade kandidaterna Bancel och Cremieux. . Den liberala franska pressen beräknar antalet af regeringsvänliga deputerade i ; den nya lagstiftande församlingen till 199, af oppositionella till 91. Härvid bör dock anmärkas, att 4 af hufvudstadens oppositionella representanter samtidigt blifvit pvalda i departementen (Jules Simon i Bordeaux, Ernest Picard i Montpellier, Bancel si Lyon och Gambetta i Marseille). Fyra platser äro således lediga, hvilka helt Säskert skola komma oppositionen till godo. Det är nu afgjort, att lagstiftande för.j samlingen skall inkallas till en kort session i denna månad; , Journal officiel har nemligen meddelat följande dekret: ; Napoleon, genom Guds nåde och nationalviljan fransmännens kejsare. Med anledning af författi ningens art. 46, och i betraktande af, att det vore lämpligt att sammankalla den lagstiftande församlingen för verifikation af de valda deputerades fullmakter, hafva vi beslutat: art. 1. Lagstiftande församlingen sammankallas till en utomordentlig session den 28 Juni. Art. 2. Vår statsminister har blifvit uppdragen utförandet af detta dekret.Utgången af valen till franska folkets representanter gifva en i hög grad berät-i tigad anledning till frågan: Hvad skalle hlifva den närmaste söljden af dessa val? Ä Äfven de moderataste tidningarne i Frankrike göra denna fråga till föremål för sina betraktelser, och visst är, att regerinsen nu fått en fingervisning, hvilken det 3 vore vädligt att lemna obeaktad. I,LIberte för den 9 dennes skrifver Emil R Girardin: ,,Om det hos regeringen finnes ö någon sjelfuppehållelsedrist, så måste den ö oaflätligen hafva ögonen fästade på den mörka punkt, som hvarje år tillväxer m och som kallar sig minoriteten. Denna! at mörka punkt visar, att det är farligt att ; sasthälla vid en politik, hvars fel man icke FI reparerar, och der de fortfarande missbruken uppfostra en tilltagande opposition. la Denna ständiga tillvext betyder, att majoriteten är på väg att blifva en minoritet, re och minoriteten att blifva en majoritet. he Man skall äfven under inga omstän-sSis digheter kunna neka, att det i Paris ce råder en stark social-demokratisk strömrit Ning, samt att denna tendens är ett tit aktum, som kejsaren icke kan lemna na itan afseende vid sina framtida politiska em eslut. Det är visserligen sannt, att oppo-arl itionen i lagstistande församlingen är samryc nansatt af mycket olika elementer, samt de tt den ännu icke disponerar öfver någon ha östpluralitet eller någon hotande minorimä et, men det kan icke undgå kejsaren, att me enna opposition är i stark tillväxt; att Fr en under valstriden visat sig vara väl tiet rganiserad; att den drager de yngre krafdå erna till sig, samt att denna opposition Pa; ppträder med en energi och hänsynsläsDa et, som ofta uppväger den numeriska bes yrkan. Att lemna denna opposition obema ktad — som en del imperialistiska tidLot ingar päyrka — kan derföre icke vara eme ejsarens sak. Snarare torde man kunna Ma tra sörvissad om, att han med största att ppmärksamhet följer den radikala rörelhad n; att han känner dess planer, samt att and m är bestämd för att icke låta öfverrapor a sig af händelserna. jfäng Hyad socialjsterga — och med dem mås an tvifvel äfven ån iske ringa del ak näs positsonens öfriga medlemmar — vilja, sit ingen hemlighet. De vilja först och häll imst återupprätta republiken i den form, rore hvilksa den hestod, innan Louis Napo-!uppi on blef vald till president den 1 Dec. lidie 48. Deras ledare, som åren 1848 och ; döds 49 hlefvo undanträngda srån makten, sen c nas ,ingenting lärt och Ingenting glömtåsigtis er Februari-revolutignen; de vilja hörja dade r, hvarest de för 20 år sedan slutade, så a in torde påminna sig, att det socsalisti-mak a elementet redan vid det första konstiDen randet af republiken — från den 23 qvitt den 27 Februari 1848 — gjorde sig der rkt gällande, samt att det då endast! M. om Yamertines sjutlighet pch mod ljetan les att någorlunda Hålla detta parti ilnaste ack. Dock var den yttersta venstern skepi lan i den första hrovisärsska regeringen I gr I C se 8 i I jä is