Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1869, sida 3

Litteratar. Samlede Afhandlinger af BR. Keyser. Christiania. P. T. Mallings Forlagsboghandel. 1868. Den första af dessa afhandlingar kallas: Om Nordmeendenes Herkomst og Folkeslegtskab. Den, som gjort bekantskap med Keysers ,, Nordmgndenes Videnskabelighed og Literatur i Middelalderen, känner de hufvudsakliga resultater, hvartill denne kommit i den omtvistade frågan, men här finner han en konseqvent hållen och detaljerad utläggning af de skäl, som förmått förf. att i flera vigtiga punkter skilja sig från de svenska och danska hätdaforskare, hvilka skrifvit i ämnet. Äfven den, som betviflar riktigheten utaf flera af förf:s resultater, måste erkänna den mångsidiga bekantskap med historiska och ethnologiska förhållanden i Europa och Asien samt den obestridliga skarpsinnighet i deduktionerna, som han öfverallt ådagalägger. Förf. antager, att Danmark och sydliga Sverge (Götaland) egde en lappsk urbefolkning, medan Svealand och Norge ännu voro obebodda, men att cimbrerna (en celtisk folkstam) från sitt hemland i mellersta Asien tågat norr om Kaspiska hafvet och Svarta hafvet, följt Donau uppåt och vidare dragit vesterut till den sydliga Östersjökusten och Danmark, hvars lappska innevånare de utrotat, samt slutligen spridt sig öfver sydliga Sverge upptill Göta elf, förjagande de der befintliga lapparne till Skandinaviens nordligare trakter. Cimbrerna blefvo i sin ordning fördrifna af den germaniska folkstammens götiska gren, som, följande folkvandringens mäktiga ström, kommit till Östersjökusten och gått öfver till Skandinavien, på det sätt, att den först bemäktigat sig Gotland, sedan sydliga Sverge och sist Danmark. Äfven för göterna blef Göta elf en gräns, så att Svealand och Norge vid norränastammens invandring egde ingen annan befolkning än de kringvandrande lapparne. Hvad denna stam angår, så låter förf. den 400 år före Chr födelse af ,turaniska alaner drifvas frår sin hemvist i mellersta Ryssland, så at en gren deraf under namn af Roxolaner