sande uttryck, att regeringen icke kunde lemna saken opåtaldt. Erkebiskopen blef i slutet på Maj stämd för rätta i Linz för att ansvara för sina , hotfulla anfall mot statsmyndigheterna, men nekade att inställa sig och åberopade sig på en påflig skrifvelse. Stämningen blef emellertid förnyad under hot af att, ifall erkebiskopen uteblef, skulle han ådömas betydliga böter. Ridigier kom icke, utan svarade, att han endast skulle vika för våldet. Då äfven den tredje stämningen obeaktades, blef erkebiskopen den 5 dennes på middagen — i full ornat — hemtad från sitt palats och i en droska förd till rätten. Man har ännu icke erfarit något närmare om hans uppträdande inför domstolen; likväl heter det, att han förut förklarat, det han icke skulle lemna svar på någon enda af domarens frågor. FRANKRIKE. Om valen i departementet den 6 och 7 dennes föreligga ännu inga närmare underrättelser at intresse. Med särskildt intresse har man i Paris motsett underrättelserna från Marseille, der det i 3 valkretsar af 4 skulle ske omval. I första valkretsen derstädes stod striden vid första valet mellan Gambetta, Lesseps, Thiers och de Barthelemy. Då emellertid Gambetta blef vald i Paris, och Thiers fasthöll vid sin kandidatur i hufvudstadens 2:dra krets, har striden troligen inskränkt sig till de tvänne återstående kandidaterna. I Marseilles 4:de krets stod striden mellan Rougemont, den förre oppositionsmedlemmen Marie och socialisten Esquiros. Afven i departementet Seine-et-Marne har varit en intressant valstrid, enär den bekante författaren Ernest Renan, som vid första valet erhöll 6.010 röster, fasthöll sin kandidatur gentemot 4 andra konkurrenter. Renan tillhör den moderata oppositionen. ENGLAND. I Dublin ha omfattande anglikanska demonstrationer förekommit, i det orangisterna den 4 dennes hållit ett mäte i Metropolitain Hall. Medlemmarne af denna orden buro sina insignier, och en mängd deputationer hade inträffat från de protestantiska grefskapen. , Times uppgifver antalet af deltagarne i denna manitestation mot den irländska kyrkobillen till 5,000 personer. Ordförandeskapet innehades af fredsdomaren Caldbeck, hrilken är stormästare för de orangistiska logerna i Dublin. Han understöddes af stormästaren för grefskapet Austrisy samt af stormästaren för gresfskapet Tipperary. Hvarje ord af Caldbecks tal andades inbördes krig. Den nu för öfverhuset framlagda irländska kyrkobillen — så yttrade han — vore en nationalsynd. Gladstone 1ramställdes som något långt värre än vilddjuret i Johannis uppenbarelse. En kapten Madden Monagham anförde, att lord Palmerston skulle hafva sagt, det Gladstone icke kunde blifva premierminister utan att bringa landet i förskräckliga, revolutionära faror. Hvarje gång Gladstones namn nämndes, hördes hyssjningar, uttryck af förakt och löje samt annat dylikt. Då det omsider blef tyst, påminde den nämnde kaptenen om den ed, som 200,000 orangister aflagt på att med lif och blod försvara 1688 års författning. AMERIKA. Enligt säkra underrättelser från krigsskådeplatsen i Paraguay har diktatorn Lopez besatt passet Öscurra i Cordillererna, beläget mellan Pirayu och Peribebay. Med den under honom stående kåren, 5,000 man och 20 bergkanoner, har han företagit ströftåg t. o. m. till närheten af Asuncion. Han lärer hafva ställt väl för sin armis proviantering samt anlagt en krutfabrik och ett kanongjuteri. Jernbanan mellan Paraguari och Aregua är ännu i hans våld. Förenta Staternas ambassadör Mac Mahon och 200 andra främlingar äro med honom, Norge. Norska Aftenbladet för den 4 Juni innehåller en ganska märklig artikel i fråga