Göteborg den 8 Juni. En ny yttring af det större politiska lif, som börjat strömma genom vär nations ådror, ligger uti dessa s. k. ,folkmöten, som hållits och stundligen hållas å skilda orter af landet. Det är primärförsamlingen — valmännen — som här uppträder, till utbyte af åsigter och antagande af resolutioner, hvilka uppställas såsom församlingens af öfverläggningarne utgångna mening, den der mäste, i alltmer växande grad, blifva ledande för representanterna. Detta är en förträfflig sak, i det folket härmed småningom uppfostras till politisk myndighet, hvarigenom allena det förmår att rätt uppbära de fria institutioner, som ligga i vår nya representation och vår kommunala sjelfstyrelse. Det är sådana möten, som utgöra i alla fria länder en af de förnämsta häfstängerna för folkens politiska och sociala bildning; det är härmed hvarje medborgare införlifvas i det allmännas lif; det är härmed stats-intresset blifver ett medvetet enskilt, medborgerligt intresse hos hvarje statsmedlem. Långt ifrån alltså att upplösa det för alla gemensamma —