Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1869, sida 1

r riga 304 städerna, hafva en årlig inkoms af 210,000 pund sterl. Underhuset ha hänvisat förslaget till ett särskildt utskott och detta har äfven tillstyrkt den de alderaf, för hvilken vi här redogjort, mec a uteslutande likväl af sådane skolor, son d l n e 1 8 -Jskola, under det de, som finnas i de öf r städer 228 icke hafva någon sådai 2 icke hafva egentliga fonder, utan existergenom årliga tillskott. Den andra deler af förslaget, som gick ut på att upprätta en regeringskommission af 12 medlemmar hvaraf 6 representanter för de två universiteten, för att pröfva såväl lärarnes duglighet som undervisningens framgång, har deremot tillsvidare blifvit uppskjuten. Forster, upphofsman för detta förslag, och som är mycket ifrig för att redan i jär genomdrifva förslaget, har vid ett ofsentligt möte uttalat sig på sådant sätt om undervisningsväsendets förändring, att J.Times blifvit mycket förfärad öfver denna radikalism och efterhärmning af sastlandets institutioner. Med den 1 dennes har den tull af I sh. pr quarter, som hittills belastat spanmålssämporten, och som var att anse såsom den ssista återstoden af skyddstullsystemet, helt soch hållet afskaffats. ö SPANIEN. Om aftonen den 1 dennes blef konstitutionsförslaget med 214 röster mot 535 antaget af cortes. I samma möte blef Errico 0Donnel, en broder till den allidne marskalken, träffad af ett apoplektiskt slag och dog få timmar derefter. Garrido har i cortes inlemnat ett förslag om armbens reduktion, men general Prim förklarade, att en sådan icke är möjlig på grund af de carlistiska och isabellistiska sammansvärjningarne. De förstnämnde voro — som generalen anmärkte — icke farliga, men de sistnämnde hade dugliga generaler. Likväl — tillade han — sakna isabellisterna moraliskt understöd i det inre af landet. Garridos förslag förkastades derefter med 173 röster mot 50. Om situationen i detta land meddelar Köln. Zeit:g en längre artikel, ur hvilken vi meddela följande: vbet som hittills utgjorde bandet mellan unionisterna och progressisterna — införandet af en monarkisk författning — har blifvit lyckligtloch vil uppnådt. Byggnaden står färdig, uppförd i den liberala konstitutionalismens skick, och man har deruti funnit plats för två kamrar och on tronsal. Den sistnämnde har dock en betänklig likhet med altaret i Athen, som var invigdt åt den obekanteguden. Den mest passande inskription på den nya tronsalens dörr skulle vara: , Till den obekante konungen. Och hvar är den Paulus, som skall utnämna spaniorernas konung. Visserligen hafva flera inbillade apostlar försökt sig derpå, men icke lyckats. De spanska anhängarne af monårkien ha vaknat ur de drömmar, under hvilka de för tre månader sedan redan sågo tronen besatt, och det har under tidernas lopp för dem blifvit klart, att det icke finnes någon annan utväg än att tillsätta ett regentskap. Den, som skall ställas i spetsen för detta, har först sent kunnat försona sig med denna tanke. Det År icke längesedan,3som Castelar i cortes utropade: ,,Om den ärftliga kronan var af guld, skulle den krona, som hertigen af Montpensier mattoge genom folkets val, vara af silfver, men ringen om pannan på en man, som förestod regentskapet, af uselt tenn! Det var Serrano, som starkast ropade bravo tili dessa ord. Nu har han dock gifvit efter, och det skall föreläggas cortos en lag om regentskapet. Vid sidan af regenten Serrano skall det bildas en ny minister med Prim i spetsen, och man kan redan nu förutsäga, att finansministern Figuerola och utrikesministern Lorenzana skola följa de redan afgångna m iistrarnes exempel. Om några veckor skola cortos — ester hvad som påstås — taga sig ferier på flera månader för att lemna regeringen tillfälle att gå på jagt efter en konung. Ju längre emellertid det uppskjutes att tillsätta en konung, desto djupare skall splittringen i den nuvarande maforiteten blifva, och desto längre och starkare skola ropublikanerna dritva sina förberedelser. De rörelser af republikanerna som vi förut meddelat, torde äfven innebära stora faror, oster vårt förmenande långt större än dem, hvarmed carlister och isabellister hota. Regeringen visserligen öfver armöen; men dot republikanska partiet har redan sina väpns trupper bland de frivilliga i de större stderna. AMERIKA. Den 16 Maj förekom mellan en mängd porsoner i en af förstäderna till Neworeans och polisen derstädes en allvarsam strid. De förstnämude hade besatt polisbyggnaden, från hvars fönster de gåfvo eld på polisen, med den påföljd, att 20 man biefvo sårade. Först efter truppers framryckande blefvo oroligheterna hämmade. Man fruktar nya oroligheters utbrytande,