ENGLAND. Som vi redan förut meddelat, har underhuset för sin del afgjort frågan om den irländska kyrkobillen; det var 361 röster, som mot 247 beredde denna utgång. Först klockan 2 på natten afslutades förhandlingarne derom. Holt började förhandlingarno med ett förslag att uppskjuta tredje läsningen i tre månader; han understöddes af lord Elcho, hvilken mera än någon annan beklagar, att de s. k. aristokratiska whigs förlorat sin makt. Detvar icke svårt för krigsministern Cardwell att vederlägga de begge nänmda talarne. Derefter uppträdde tre eller fyra medlemmar af hvardera sidan i underhuset, hvarpå Disraeli öppnade hela sin vältalighets slussar, och efter en återblick på Irlands historia och den feniska sammansvärjningen utmålade han i mörka färger de följder, som billens antagande skulle hafva: först och främst striden mellan protestantismen och påfvedömet, unionens upplösning, inbördes krig, Irlands återeräfrande, en ny belägring af Derry och ett nytt Limerick-fördrag. Den sofistiske ledaren af det konservativa partiet tror naturligtvis icke sjelf på sina olyckliga proiotior, hvilka också flera gånger framkallade löje i underhuset. Till slutet höll Gladstone ett tal, vid hvars slut han uttalade den önskan, att ,,öfverhuset måtte i underhusets omröstning se ett uttryck af landets bestämda vilja, hvilken af intet motstånd kan äfvervinnas, Angående denna frågas behandling i öfverhuset, skrifves från London den 2 Juni: ,,Det är lång tid sodan ett så vigtigt förslag blef framstäldt i öfverhuset, som def, hvilket i går af earl Ciranrille lades på dess bord. Lorderna möttogo deteamma under en betydelsefull tystnad, och lika tyst företogs den första läsningen. Den andra läsningen, der väl striden skall blifva hetare, är utsatt till den 14 Juni. Det blir således före sesslanens slut tid nog för en noggrann pröming, äfven om icke behötdes hela tre månader, som underhuset användt härtill, Bland de förslag, som det nuvarande parlamentet har att behandla, är ett om de s. k. ,endowed schools — mellanskalor ML egna medel, Förslaget afser att — i likhet med det, som förut skett vid universiteten och för ett par år sedan vid de stora ,, public schoolst — företaga en förändring, såväl i de förenämnda skolornas styrelse, som i deras undervisning; man vill införa nya läroämnen och afskana det förut nära nog uteslutande herravälde, som latinet utöfvat. Äfven afser örslagot att flytta skolorna från ställen, der de nu icke göra någon nytta, till ställen, der de antagligen skulle blifva mera besökta. Att förslaget är fullt berättigadt: framgår tydligt deraf, att af