Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1869, sida 3

Blandade ämnen. Stor pojkbatalj i Bergen. Bergensposter innehaller följande lustiga berättelse om en stor drabbning efter krigskonstens reglor, som den 15 Maj föreföll emellan inemot 200 pojkar i o:vannämnde norska stad. ,,Det hör till de bergenska pojkarnes traditioner — skrifver tidningen — att leverera hvarandra större fältslag och häfda sitt qvarters tapperhet och krigiska ära. Redan på Holbergs tid var detta i full gång, och Holberg sjelf har sannolikt såsom god ,,Dreggepojke deltagit i kriget mot ,,Garperne. Efter hand ha dessa strider förändrat karakter, och på de sednaste 10 å 15 åren har knappt någon större drabbning levererats mellan pojkarne i Bergen. De ha nemligen funnit ett bättre mål för sina krigiska böjelser, ty de ha upprättat tre stora ,,kompanier eller ,,bataljoner, nemligen Drzeggens, Nygaards och Nordness kompanier, hvilka hvar för sig exercera och skjuta till måls med bågar, företaga utmarscher och ha mycket roligt. Alltsammans har försiggått mycket vackert och beskedligt och blitvit uppmuntradt både af föräldrar och lärare. I går skedde häri en förändring; på Nygaard levererades efter förut träffadt aftal en allvarsam pojkbatalj, i hvilken enligt uppgift tillsammans söfver 100 eller inemot 200 gossar från 8, 10 års ålder till ,,konfirmationsgossar deltogo. Anledningen säges ha varit följande: ,,Nordness bataljon, som räknar medlemmar från stadens alla kanter, hade fått sig en ny fana, hvars bild föreställde kung Carl till häst. Detta väckte någon afund eller missnöje hos Nygaards kår, hvars soldater och officerare vid några tillfällen hade liknat bilden vid någon leksak, som fanns i fönstret hos en kortvaruhandlare på Strandgatan och som var ämnad åt ,, mycket små barn. Man retade hvarandra så länge, att en uppgörelse måste ega rum. Den 18 Maj på förmiddagen beslöts att bestämma tid och ställe för att afgöra saken med vapen. Båda kårerna infunno sig med gevär och sablar; de marscherade genom gatorna med fanor och trummor, och alltsammans såg riktigt krigiskt ut. Nygaardskompaniet hade sin , fästning på Nygaard vid Langedammen, och der hade det intagit en fast ställning, afvaktande ett anfall af Nordness bataljon. När båda härarne voro samlade, föreslog chefen för Nordneses bataljon, att man skulle lägga från sig sablarne (dels af trä, dels af stål) och gevären (af trä) och blott begagna näfvarne. Förslaget blef förkastadt. Striden med vapen begynte. Nordneses bataljon stormade fastningen, som var väl besatt medåmycket stora gossar af Nygaards kår, som höggo med stålklingor och tumstjocka trägevärspipor lusteliga in på de stormande kolonnerna. Flera follo för de våldsamma kolfslagen, ehuru man icke vet någon ha erhållit lifsfarliga sår. Hela saken antog en allvarsam karakter; ty det fanns vildt mod på ömse sidor. Fästningen stormades och var ett ögonblick i angriparnes händer, men då ett af fiendens led klättrade upp för att nedrycka fanan, under det att Nordness fanbärare redan hade planterat sin fana på fästningsvallen, eggade detta upp till den skarpaste strid och det tappraste försvar. Fanbäraren och en annan gosse blefvo slagna till