Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1869, sida 2

— — — — ——WC— — RB EF Å — ; I grafen skall nog snart meddela oss, om detta valmanifest gjort den påräknade verkan. Det synes emellertid vara ett ogynnsamt tecken för Rochefort, att 500 studenter, som vid första valet röstade för honom, i en adress till Jules Favre förklarat sig vid andra omröstningen skola rösta för denne. Det heter, att Jules Simon (vald i Paris S:de valkrets) skall föredraga att representera Bordeaux, der han äfven är vald. I så fall skall han föreslå sina välmän i hufvudstaden att lemna sina röster åt den historiske författaren Tenot, som förlidet år utgaf en framställning af händelserna under statskuppen i December 11851. Detta arbete är hållet i strängt republikansk och mot kejsaren fiendtlig sanda. Då man betraktar resultatet af valen i Paris och de andra större städerna samt den tillvext i styrka, som de s.k. ,,sociaIlisterna vunnit, kan man väl säga, att sdet är en Nemesis, som träffat kejsardömet, enär det genom sina många och — åtminstone till en del -öfverflödiga samt öfverdådiga offentliga arbeten sammanträngt så stora massor af arbetare i dessa städer. Men valen i de stora städerna visa ännu ett, nemligen att kejsardömet i alla dess centralpunkter för folkets såväl andliga som materiella lif lidit ett nederlag, och detta äfven der, hvarest oppositionen icke lyckats drifva igenom sina kandidater. Frågar man nu, huru detta kunnat gå till, så kan det besvaras genom att hänvisa till en af de värsta skuggsidorna i hela kejsardömet, nemligen att både i och utom landet hafva gifvit sig utseende af att vara långt starkare, än det i verkligheten är, samt att derföre, i stället för att öppet medgifva sig vara representant för en majoritet mot en minoritet — hvilket hvarje verkligt konstitutionell regering skulle göra — på omvägar och genom konstgrepp söka vinna sken af att hafva hela folket på sin sida. Man ville således icke lemna de stora städerna frihet att tillkännagifva sin sinnesstämning genom att låta dem bilda egna valkretsar, utan har delat dem i flera kretsar med tillägg af stora landtdistrikter. T. o. m. Paris undgick icke en sådan förändring år 1867. Isynnerhet undergick den valkrets, som i den förra lagstiftande församlingen var representerad af Thiers, stora förändringar, på det stora kaserner, polisprefekturen och stallstaten skulle komma in deri med sina många beroende valmän. Men än värre har det gått med de stora provinsstäderna, och derför har det blifvit möjligt för regeringen att segra i en af Lyons kretsar, i Toulouse, i Strassburg, i Lille, m. fl. Dessa segrar ha icke destemindre efteråt blifvit utskrikna som vittnesbörd om regeringens inflytande i städerna, ehuru de uteslutande bero på de röster, som afgifvits af landtbefolkningen. Man har t.ex. i Lille kunnat uträkna, att Thiers hade stor pluralitet i sjelfva staden, men att antalet af dem, som röstade på honom, aftog allteftersom man kom längre bort : från staden. Detta förhållande torde tilll. god del förklara de i en del städer förekomna oroligheterna med anledning afs valen. 4 L ENGLAND. ; En korrespondens från London af den 29 Maj innehåller följande glädjande un. derrättelse: , Resultatet at den många gånser omtalade hemliga rådplägning, som orderna haft för bestämmandet at deras hållning i den irländska kyrkofrågan, skall visserligen icke blifva känd förrän i slutet äf nästa vecka, men hvad der beslutats, ir icke längre någon hemlighet. Sedan de konservativa i öfverhuset genom sina organer låtit förkunna, att lord Derby vid billens nästa lösning skulle föreslå dess örkastande, och sedan detta meddelande bitvit mottaget med en betecknande tystvad, har lord Derby och hans anhang komnit på bättre tankar. Lord Cairi råd, att nan med värdighet skulle finna sig i det undvikliga, har vunnit seger. Lord Derby kall icke föreslå billens förkastande, utan ppositionen skall inskränka sig till att i amma möte fordra förändringar i några ärskilda bestämmelser, för att förbättra illen efter partiets snitt. Men äfven på etta mera anspråkslösa område lärer inen utsigt vara till framgång, helst om et ryktet skulle bekräfta sig, att lord serby, markisen af Salisbury och biskoarne icke vilja deltaga i debatten. Öfertygelsen om den stora frågans framång är nu så allmän, att det knappast sera talas om den svagare eller starkare pposition, som den kan komma att röna k f lorderna. le SPANIEN. P Finansministern Figuerola har i cortes lSt ————