Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1869, sida 1

— — 5 — taga på hyllan, börjat förlora köraget och obenägenheten för alla nya företag ha srepat mod på nytt och gör sitt till för at ssitta dessa Oljeborningarimisskredit. Åfver de resp. direktionernå för oljebolagen tyekäs ha beslutit sig för att spela ma 18 banque! ined vår moder jorden, d. v. 5 de borra och borra tills de så en sjelf sprutande källa och vilja ej nöja sig med mindre. I Amerika borrade man säkerligen flera hundra brunnar innan detta fenomen tedde sig, men ingn nöjde sig der med att så fort tecken till olja visade sig nedsätta pumparna för att länsa borrhålen från i dessa befintligt vatten, hvilket hindrade oljan från att komma fram. Lyckades ej pumpningen, så borrade man igen, och olja fick inan till slut efter oerhördt arbete och oerhörda penningeuppoffringar. Hr Paykulls bok torde komma att vederlägga många af de inkast som gjörte och gifva en kraftig uppmuntran till ett ändamälsenligt fortsättande af företagen. a Ett i sammanhang med dessa oljeaflärer stående faktum, som än en gång visar längsamheten hos våra embetsverk, torde få anföras: En ingeniörofficer, anställd vid jernvägsbyggnaderna; ingaf vid början af detta år till K. M:t ansökan do reseundersdöå för att i Amerika inhemta kännedom om der pågående oljeborrningsföretag, metoderna för arbetet o. å. fs hvarigenom företagen i samma väg här i lauged okufle kuma erbålla ett praktiskt och nyttigt understöd: Ansökningen förordades af chefen för statens jersägsbyggnader samt de resp. oljebolagens direkticner; remitterades af civilministern till kommerskollegium, och der hvilar ansökningen i godän ro sedan månader tillbaka! Festina lente är välspräket. Slutet på visan blir väl, att efter några månaders ytterligare funderande ansökningen afslås, eftersom understödet hvarken afser militära eller rent vetenskapliga ändamål, utan ett alldeles nytt sådant, ett nytt behof, och för den gamla Åentrianen här denna omständighet alltid varit en svär stötesten. Då oljeborrningarne ej väckt intresse hos de stora kapitalinnehafvarne i vårt land, har man börjat fundera på att inbjuda utländningar till deltagande i företagen, något som dock ur iätionalekonomisk syppunkt vore att beklaga, och det talas om att redan denna sommar ett par kapitalstarka utländningar skola infinna sig på vederbörlig ört, för att taga närmare reda på förhållandena. De kongl. teatrarne lära komma att afsluta säsongen tidigare än eljest; den 7 eller 8 Juni, efter hvad det berättas. IHusen bli allt glesare, ehuru mängden af resande ej är liten, och sedan nu fru Michaelis engagement är slut; kan endast obetydligb i opera-väg gifvas. Det skulle vara Strandbergs afskedsresett, som kunde locka ett fullt hus. — Hammers teater har slutat och slutat med glans, ty brr Boström och Otterström hade att glädja sig åt fullt hus i går afton — der ser man hvad 1-rdrs-entren kati göra. Etiter all anledning kommer denna teater att i höst börja spela för hr IIammers räkning, med hr Josephson såsom ledare. — Hrr Åhman och Pousette lära till hösten uppsätta eget teatersällskap; beräknadt för landsorten. — Theblomma och skridskoåkareparet ha ej förskaffat Djurgårdsteatern den skörd; som var beräknad, men Haines har man också sett här tillräckligt, och så äro priserna förhöjda; — Nu har hr Zetterholm fått en farlig medtäflare i Hinnås konstberidaresällskap, som i morgon börjar sina representationer. — Musik hvart man kommer; så att snart måste man ge sig af till nykterhetsstället Tomteboda eller så, ty der punsch o. s. v. serveras, bjudes alltid på musik, gratis förstås; men man kan ju tröttna i längden vid detta oupphörliga tutande hvart man kommer, om man än är aldrig så stor musikälskare. Senast har br Berns i Berzelii park arrangerat så, att publiken gratis får höra andra gardets hela musikkår hvarje afton, sommaren igenom. Xy.