Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1869, sida 2

som ifrigt önskat den nya reformen, och hvilka dersöre kände sig af både pligt och klokhet manade att understödja regeringen, så mycket mer som man alltför väl kände, att reformens förra motståndare brunno af bitter hätskhet mot rådkammarens förste man och hans kolleger. Oaktadt det snart visade sig, att dessa regeringens vedersakare lyckats i mer eller mindre mån med sig förena dels åtskilliga oppositionsmän af den gamla skolan, hvilka anse sjelfständigheten fordra att göra opposition mot hvarje ministere, dels några nya landsortsrepresentanter, hvilka hatade det ,,Gripenstedtska systemet, och hvilka nu, med ,jordbrukets betryck till fana, skulle förtjena sina sporrar såsom politici, dels ock en och annan personligt missnöjd eller uppåtsträfvande talang — så utföllo dock vid 1867 års riksdag alla utskottsvalen i regeringsvänlig anda, och så blef äfven detta fallet med konstitutionsutskottet. Der insattes de gamle riksdagsmännen af bondeståndet Ola Jönsson, Å. W. Uhr, C. A. Larsson och Nils Larsson i Tullus, samt vidare d:r G. W. Gumeelius, P. Staaff, A. Berger, grefve R. de la Gardie, frih. H. S. K. Åkerhjelm och rektor O. E. L. Dahm. första kammaren invaldes, efter den s. k. ,,Göteborgslistan, hrr Munck af Rosenschöld, C. A. Trolle, C. Hammarhjelm, d:r L. Landgren, d:r Charles Dickson, B. B. G. von Geijer, O. Nordenfelt, J. J. Ekmsn, H. L. Rydin och N. S. von Kock. Konstitutionsutskottet, sålunda sammansatt, hade först att framlägga några hvilande förslag till ändringar i grundlagarne, hvaribland det vid den föregående ståndsriksdagen väckta förslaget, ,,att konungen icke utan riksdagens samtycke må blifva regerande furste af utländsk statt — blef antaget af andra, men atslaget af första kammaren. — Samma utgång fick förslaget till ändring i 28 Regeringsformen, hvarmed åsyftades utvidgad rättighet för främmande trosbekännare att kunna beklädas med vissa embeten och tjenster, hvilket förslag, till allmän öfverraskning, förkastades af första kammaren med 58 röster mot 43. Utskottet framlade sedermera ett annat förslag till ändring i samma 5 af Regeringsformen, hvilket gick längre än det afslagna, och hvilket blef törklaradt hvilande till nästa lagstiftningsperiod af båda kamrarne. Detta förslag, hvilket man hoppas att nästa riksdag skall göra till lag, öppnar för ,bekännare af annan kristen troslära äfvensom af den mosaiska tillträde till alla embeten och tjenster utom presterligt embete eller annan tjenst, hvarmed är förenadt åliggande att meddela undervisning i kristendom eller theologisk vetenskap, samt med det undantag för statsrådets ledamöter som i 8 4 stadgas, kunnande dock ingen, som ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom domare eller innehafvare af annan tjenst deltaga i handläggning eller afgörande af fråga, som angår religionsvård, religions-undervisning eller befordringar inom den svenska kyrkan. — I sammanhang härmed föreslog utskottet den ändring 8 26 af riksdagsordningen, att då der år: ,riksdagsmannabefattning kan endast utöfvas af svenska medborgare, som bekänna sig till kristen-protestantisk lära, skulle dessa sednare, här kursiverade ord tgå, hvilket förslag, såsom bekant, äfven ef förklaradt hvilande och alltså förekommer till nästa riksdags afgörande. Det bör erinras, att konstitutionsutskottet nästan enhälligt förenat sig om dessa förslag, hvilkas öde nu hvilar i nästa riksdags hand, då det skall visa sig, om den nya svenska representationen vill framgå på samma bana at religiös frihet och förlragsamhet, hvarpå under tiden äfven de förr mest intoleranta länder, såsom Spanien och Österrike, tagit långt större steg. I öfrigt hade 1867 års konstitutionsutskott inga större ärender att behandla. Den föreslagna rättigheten till anläggning i boktryckerier äfven å landsbygd godsändes af kamrarne, hvilka äfven biträdde Pp — TE itskottets beslut att afstyrka vissa motioer om ändring i SS 57 och 87 Regeingsformen samt S 42 mom. 1 Riksdagsrdningen, rörande de båda statsmakteras lagstiftningsrätt. I det s. k. decharge-betänkandet hade tskottet förklarat sig anse de af hr Jöns ehrsson från Kronobergs län framställda nmärkningar mot statsrådets ledamöter ch isynnerhet chefen för landtförsvarsepartementet, (rörande gevärstillverkninen, i fråga om upplåtande till enskilt olag af en del kronans jord å Carl XIII:s org i Stockholm samt ifråga om tillsätandet af förste bataljonsläkaretjensten vid ndra lifgardet) böra förfalla, hvarjemte tskottet, efter granskning af statsrådsrotokollen, ,,hvarken funnit skäl att mot ågon statsrådets ledamot tillämpa 106 8 egeringsformen eller ansett anledning ara för handen att framställa någon anvärkning på grund af stadgandet i 107 5 f samma grundlag. Detta decharge-betänkande framkallade andra kammaren den 13 April en deatt, som ådrog sig synnerlig uppmärkamhet genom det sätt, hvarpå en ny leamot af riksdagen vid detta tillfälle uppädde. Ä Öfverläggningen öppnades af grefve A. osse, som väl fann, att anmärkningen 2 2 . — —