Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1869, sida 3

— torde man väl kunna antaga. Times nya press. Aftonbladets korrespondent i Londön berättar bland annat: Bland nya uppfinningar omtalas en maskin, som nu anvåndes för tryckning af tidningen Times. Maskineriet är nytt och så fullständigt, men på samma gång så enkelt, att tryckningen af hela upplagan af tidningen, hvars exemplar innehålla 20 sidor, skötes af en förman och tre arbetare. Papperet skäres ej uti ark före tryckningen, utan föres till maskinen sådant det är uti rullar, hvarefter det ingår och tryckes på begge sidorna samt utkommer färdigt, skuret och viket. Dessa förbättringar äro gjorda af en mr Macdonald, ingeniör i tryckeriet. Maskinen kallas ,,The Walter press efter en af hufvudmännen för tidningen och säges öfverträffa Hocs maskin samt är en förbättring af den berömde franske Marionnis maskin, som här förut användts med så stor fördel. För sättningen af Times användas 130 personer, af hvilka 60 arbetå under dagen och 70 under natten; 11 förmän ombesörja inbrytningarne, 24 läsa korrektur, hvarjemte 3 andra korrigera de fel, som qvarstå vid revideringen. Dansk-ryska telegrafledningen kommer att öppnas den 1 Juni eller de första dagarne af samma månad. Emedan största delen af ryska rikets telegrafiska korrespondens med England och Nordamerika kommer att gå på denna linie såsom den kortaste och billigaste, har ryska regeringen betydligt utvidgat stationen i Libau samt låtit inrätta en oafbruten dagsoch natt-tjenst derstädes. De danska telegraf-embetsmännen, hvilka med ångaren ,La Plata nyligen afgått till Ryssland, hafva blifvit emottagna icke blott med förekommande artighet af de ryska auktoriteterna, utan hafva äfven blifvit inbjudna till en festlig sammankomst med sina ryska kolleger i Libau. Denna uppmärksamhet har å telegrafsällskapets vägnar blifvit besvarad med en dylik inbjudning, vid hvilket tillfälle bland andra embetsmän äfven befann sig telegrafdirektören för hertigdömet Kurland. En veckas arbete i Birmingham. Under sex arbetsdagar produceras i medeltal i nämnde stad följande: 14 millioner stålpennor, 6,000 jernsängar, 7,000 gevär, 300 millioner klippspik, 100 millioner knappar, 1,000 sadlar, 5 millioner koppareller bronsmynt, 20,000 par glasögon, 145 ctr papiermach-varor, guldsmedsarbeten till ett värde af 540,000 rår, 660 mil jernoch ståltråd, 239 ctr knappnålar, 120 ctr härnålar. hyskor, hakar och märlor, 130,000 gross träskrufvar, 11,950 ctr muttrar, bultar, nitar o. d., 1,195 ctr smidda gångjern, 58 mil vaxade vekar till vaxstickor, 95 ctr pantentmetall, 95 ctr nysiltver, 1,000 dussin kamingaller, 3.500 pustar, 1,000 halster, 150 symaskiner, 19,120 ctr messingsoch kopparvaror, hvartill kommer en snart sagdt oändlig massa af diverse artiklar, öfver hvilka inga statistiska uppgifter kunna meddelas, men hvilka, liksom de ofvan uppäknade, gifva sysselsättning åt tusendetals flitiga händer och äro afsedda att fylla mensklighetens i de olika verldsdelarne mångfaldiga behof. Qvicksilfvergrufvor. Denna metall hemtas, som torde vara bekart, från Spanien, Peru och Kalifornien. Länge ansågos grufvorna i Almada i Spanien för de enda, och bandeln med den värderade artikeln var under en lång tid regeringens monopol. Upptäckten af grufvorna i Peru öppnade ett nytt fält för konkurrensen, och varan föll väl för en tid något i pris, men saken erhöll ej den uppmärksamhet som den tycktes förtjena. Så fann man uti Kalifornien de tiga tillgångarne af metallen, och med ens utträngde det kaliforniska alla de öfrige medtäflarne från verldsmarknaden. En jordbäfning anställde i Oktober månad 1865 i öfra Kalifornien stor förödelse. Bland de fasaväckande verkningarne deraf varseblef man, att ett berg, beläget omkring 60 eng. mil sydligt från S:t Francisko, remnat. Man förundrade sig öfver den ovanliga färg Stenen hade i bergets inre, och man fann att den innehöll qvicksilfver, med svafvel förenadt, eller densamma modifikation deraf, som cinober företer. Stenarten finnes ej i vanliga gängar, utan samlad liksom i små kamrar, och bruten derur och i högar upplagd bredvid, företer orten mycken likhet med ett tegelbruk, från hvilket man utkört massor af söndrig tegelsten. Det svafvelbundna qvicksilfret införes i ugnar, som uppeldas med ved. Derifrån ledes det förflygtigunde qvicksilfret in uti murade cisterner, på hvilkas botien insläppes vatten, hvaruti metallen uppsamlas. Derefter sylles den på jernflaskor, i likhet med bruket i Spanien, och rymma dessa omkring 76 eng. 6. Metallen är utmärkt i alla afseenden och efterfrågad framför andra sorter. Första året af grufdriften i Nya Almada producerades qvicksiliver för ett värde af 2.359,700 k sterling, under det omkostnaderna för samma tid endast belöpa sig till 800,000 Esterling, lemnande alltså en rätt nätt behållning. Stenarten är så rik att den gifver i allmänhet 18 å 20 2. Någon mindre del användes inom Kalifornien i guldoch silfververken, men större delen utgår i den stora verldsmarknaden. Sålunda utskeppades af 1865 års produktion 14,000 flaskor till Kina, 5,000 till Peru, 2,000 till Mexiko, 2,000 till Chili, 10,000 till England, 7,000 till Newyork och 200 flaskor till guldvaskerierna i Australien. Ljoolyckor. Nyligen gick engelska klipperskeppet ,,Blue Jacket förloradt med last, guld och allt till ett värde, försäkradti Lloyds för 3,600,000 rdr rmt. En annan dylik förlust har, enligt nyligen från England ingångna underrättelser, nästan samtidigt inträffat med engelska klipperskeppet ,Omar Pasha — ett skepp om 1,124 tons drägtighet — som på hemresan till London från Bristbane å Nya Zeeland uppbrunnit i Norra Atlantiska Oceanen. Lasten, som bestod af 2,831 balar ull, 128 fat kött, 667 hudar, 77 fat talg, 48 balar bomull m. m., var värderad till 80,000 sterling (1,440,000 rdr rmt). Fartyget hade dessutom guld ombord till ett värde af 30,000 sterling (540.000 rdr) och var försäkradt till sitt fulla värde i Lloyds, så att denna försäkringsanstalt i England nära nog i ett tag måst utgifva ett ersättuingsbelopp för närmare 7 millioner rdr rmt. Presldent Grants omdöme om skandinaverna i Amerika. I , Nordisk Folkeblad. s utgifves uti Minneapolis af Minesota i : Staterna, läses den 5 deunes: General W. D. Washburn här ifrån Minneapolis återvände i förra Lan fån 553 Luoannet ()Y