Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1869, sida 1

ÖSTERRIKE. Förhållandena i detta land ha under den sednaste tiden erbjudit åtskilligt af intresse, som af oss antingen blifvit förbigånget, eller alltför kort meddeladt. Dertill hörer riksrådets i Wien afslutande, striden i de särskilta kronländerna med det katholska presterskapet, adressdebatten i Ungern, den czekiska rörelsen i Böhmen och den galiziska frågans utveckling efter dess sednaste behandling i riksrådet. Angående den sistnämnda angelägenheten, som är af största betydelse för monarkiens vestra halfdel, förtjenar framhållas, att de 37 galiziska deputerade i riksrådet visat större moderation, än man af dem väntat, enär de — trots riksrådsbesluten, som voro emot deras fordringar — icke blott underläto att nedlägga sina mandater, utan funno sig, utan några invändningar alls, vid frågans uppskjutande till en lägligare tid. Till följe häraf råder äfven större lugn i sjelfva Galizien än under riksrådssessionen. Den franska ,,Constitutionnel vill veta, att kejsar Frans Josef blifvit så rörd af polackernas försonliga hållning, att han lärer hafva för afsigt att åt dem göra väsendtliga eftergifter med afseende på skolorna och det polska språkets användande. Visserligen är detta likväl blott en ringa del af de anspråk på politisk sjelfständighet, som innehållas i den galiziska landtdagens resolution af Okt. 1868. FRANKRIKE. Vid de sednaste valen i Paris voro på vallistorna uppförda 393,370 valmän, hvaraf 328,143 hafva afgitvit sina röster. De moderata eller konservativa kandidaterna (ty officiella kunna de knappast kallas, ehuru de förordats af, Peuple och, Public.) ha vid detta tillfälle erhällit 75,184 röster; oppositionens kandidater: 236,883. Är 1863 var deltagandet i valen betydligt mindre, enär det då endast afgas 232,996 röster. Regeringen har vid valet den 24 och 25 dennes i jemförelse med valen är 1857 förlorat 33,644 röster, och i jemsö relse med år 1863: 6,216 röster. Oppositionen har sedan 1857 vunnit 149,362 röster, sedan omröstningen år 1863: 101,163. År 1852 (omedelbart efter statskuppen) föllo 132,000 röster på regerings kandidaterna i Paris, och endast 86, 10 1 på oppositionsmännen; för ögonblicket är antalet af de röster, som fallit på opDositionens kandidater, mer än tre gånger så stort, som det, hvilket sallit på konservativa deputerade. Huru stark den samlade oppositionen skall blifva i lagstiftande församlingen, låter sig icke beräkna. ännu. I de moderata tidningarne uppskattas den till c:a 40 röster; i en korrespondens från Paris till ,, Köln. 2eit. anses den komma att disponera 80 å 100 röster, i hvilken sednare uppgift utan tvifvel ligger mycken öfverdrift. Orleanisterna hafva varit serdeles olyckliga vid de sednaste valen; ty likasom med Thiers har det gått med detta partis andra representanter: Remusat, Casimir Perier, De Broglie, Pasquier, Decazes, Boucher, Lacave-Laplagne, Prevost-Paradol, grefve Joubert, m. fl. De flesta af dem hafva endast uppnått 3 å 4,000 röster. Af de förra oppositionsmedlemmarne, hvilka kunna betecknas som moderata republikaner, ha följande lidit nederlag: Jules Favre, Garnier-Pages, Carnot och Gueroult i Paris, Henon i Lyon, GlaisBizoin i Cotes du Nord och Marie i Bouches du Rhone. France anser sig af dessa fakta kunna draga den slutsatsen, att de blandade och svaga midtelpartiernas tid är förbi, samt att det af anhängarne till dessa föråldrade programmer icke är annat attgöra än att abdikera eller ansluta sig till det ,,dynastiska framotegspartiet-, eller med andra ord: det liberala kejsardömet. För öfrigt fäster äfven ,Patrie uppmärksamheten på, att det orleanistiska partiet kan anses som fullständigt upplöst. , Thiers — så uttrycker sig sistnämnda tidning — kan icke komma in i lagstiftande församlingen utan genom skriftlig omröstning och genom Gambettas eller TAlton Shees gunst. Skall han nedlåta sig till att mottaga den? Och hvarför? Hvilken roll skulle Thiers spela