Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1869, sida 2

lCHBIISÅ HCMCI 101 101SIAgets uttorande annas att pårakna och sjukhusets tillgänglighet tör landsortens sjuka i jemförelse med stadens be räd, dels att underhållet, sedan byggnaden är f rdig m. m. kommer att bekostas at allmänna edel, tecknade löjtnant W. 400 rdr. Sedan W. derefter gjort konkurs. bevakades detta belopp af lasarettsbyggnadskomitän. Sysslomännen bestredo utbetalning af beloppet, emedan teckningen endast innefattade löfte om gåfva, hvars uppfyllande ej kunde utkräfvas till tredje mans förfång. Öknebo häradsrätt ogillade på denna grund bevakningen, och Svea hofrätt fastställde domen. I dom d. 4 Maj detta år yttrade deremot Kongl; Maj:t: ,,Som löjtnant W. medelst anteckning å ifrågavarande listor utfäst sig att på vissa vilkor, i afseende på hvilkas fullgörande någon anmärkning ej blifvit framställd, lemna till beloppet bestämdt bidrag till anläggning af ett lasarett, deraf, bland andra, den kommun W. tillhörde hade fördel att vänta; alltså och då vid sådant förbållande W:s berörda utfästelse ej må betraktas allenast som gifra. hvars vidare fullbordan af hans godtsinnande ir beroeade, pröfvar Kongl. Maj:t rättvist förklara gradsdirektionen berättigad att ur löjtnant W:s onkursmassas tillgångar utbekomma i enahanda erdning med öfriga icke förmånsrättsegande borge— betalning för omförmälda 400 rår-— Hufvudstadens elementarläroverk. K. M:t har, med godkännande af stadsfullmäktiges och undervisningsdirektionens uttryckta åsigt, att två tullständiga elementarläroverk böra finnas i Stockholm, funInit godt förordna, att, så snart ett ändaI målsenligt lärohus jemte bostad åt rektor blifvit genom stadsfullmäktiges åtgärd tillgängliga, ett fullständigt läroverk skall inrättas på Norrmalm. I fråga om det föreslagna fullständiga läroverket på Södermalm har K. M:t törklarat sig framdeles vilja fatta beslut, hvarjemte K. M:t, i afseende på de lägre elementarläroverken inom hufvudstaden, funnit godt gilla bibehållandet af Jakobs och Katrina semklassiga skolor i deras nuvarande lokaler samt besluta, att det af rikets ständer vid 1865 —1866 årens riksdag för ett nytt semklassigt läroverk i hufvudstaden beviljade anslag må tillsvidare användas för en femklassig skola i den af stadsfullmäktige förhyrda lokal å Ladugårdslandet, hvarjemte Kongl. Maj:t anbefallt direktionen bland annat, att, efter den ordinarie lärarens vid Hedvig Eleonora tvåklassiga skola hörande, afgifva förslag om hans användande vid annat läroverk och undervisningens inställande vid nämnda tvåklassiga skola; samt att af rektorer och ordinarie lärare vid de öfriga tvåklassiga skolorna infordra Yttranden, huruvida de äro villige att, i händelse af dessa skolors indragning, inträda i tjenstgöring vid andra elementarläroverk i hufvudstaden. — Tru Norman-Nerudla, hvilkens konstsrese blifvit afpruten genom en sjukdom, som nödsakade henne att längre tid än hon ämnat stanna i Paris, har efter sitt tillfrisknande begifvit sig till England och suppträdt i London, der hon firat en utomordentlig triumf. Det bästa beviset på sden entusiasm, hon der väckt, torde vara det erkännande derom, som tilldelats henue af hennes store medtäflare Vieuxtemps. Denne celebre violonist skrifver uti ett bref, dateradt London den 18 Maj, till en vän följande: Jag skyndar att tillskrifva er om den framgång — nej, om den verkligen utomordentliga triumf; som fru Norman-Neruda hade med min rondo i E-dur i går afton i filharmoniska sällskapet. Efter de åtta första takterna bröt hela salen ut i ofrivilliga applåder, och under hela stycket lemnades den älskvärda artisten de lifligaste bevis på beundran af sympati. Jag kände icke igen den engelska publiken, som på detta sätt elektriserades och helt och hållet gick från sina vanor. Hennes rykte här är således redan stadgadt, och hon kan göra hvad hon vill med denna publik. Ni skall otvifvelaktigt erfara denna goda nyhet utan förvåning. men med lika stort nöje, som jag sjelf känner att meddela er densamma. Från London ämnar fru Norman begifva sig till Manchester och derifrån åter still kontinenten för att gifva konsert i I Baden-Baden. — Ibland industriela företag, som äro sesnade att väcka ett visst intresse och uppmärksamhet, omtalas, säger A.-B., en under arbete varande plan att i eller invid hutvudstaden anlägga ett spinneri och väfveri för tillverkning af bomullsvaror. Vid första påseendet tycktes detta vara ett nog äfventyrligt företag, då den föreställningen i allmänhet synes vara rådande, att de redan betintliga bomullsfabrikerna under de senare åren ssällan kunnat hållas fullt sysselsatta med verklig vinst. Personer, som närmare granskat kostnadsförslagen för det nya företaget, ha emellertid öfvertygat sig om att denna anläggning skall kunna arbeta med vida större fördel än de äldre fabrikerna samt producera varan till ett pris, som ger god förtjenst vid de priser, som för de äldre endast betäcka den egna tillverkningskostnaden; och skälen härtill lära vara, dels att sjelfva fabriksbyggnaden efter de förenklade planer, som numera ega rum för bomJullsspinnerier i England, kan uppföras för mindre sån halfva priset emot hvad de äldre boullsspinnerierna här i landet kostat, dels ock, att så stora förbättringar i vissa af maskinerna blifvit gjorda på de sista åren, att samma tillverkningsbelopp lertordrar föga mer än halfva utrymmet för ett spinneri och jemväl omkring 20 procent mindre för väfveriet. Priserna på alla maskinerna lära ock, i följd af den tryckta konjunkturen och arbetslösheten för maskinverkstäderna i England, i närvarande ögonI blick vara betydligt lägre än vanligt. En inbjudning till bolags bildande för detta företag cirkulerar i närvarande ögonblick, utgående i främsta rummet från tvenne personer, som haft sen längre tids befattning med detta slags affärer, soch sjelfva ingå i företaget med ett betydligt belopp för egen räkning; flere andra framstående personer hafva ock redan intresserat sig deruti; soch hvad som synes rekommendera saken är, att uti inbjudningen är stadgadt såsom ett hufvudvilkor, att ingen är bunden vid teckningen, såvida ej det hela kan med bindande kontrakter tillvägaI bringas till de uppgifna prisen. — Välvilligt anbud till Spanien. Nya Dagl. Allebandas korrespondent skrifver, på tal om svårigheterna att finna en konung för Spanien: Det har icke varit utan, att man haft sina ögon fästa på vårt konungahus, och sjelfve Prim lär till och med ett ögonblick tänkt på prins Oscar, som jag dock djerfves förmoda skulle vara föga hågad att byta bort den lilla lugna thron, som väntar honom, mot den spanske, ifall denna verkligen erbjödes honom. Men på tal härom kan jag ej underläta att berätta följande, som jag har från Prims egen handsekreterare. Bland den stora mängd bref från okända korrespondenter i hela Europa, som dagligen anlända till den spanske revolutionschefen, kom äfven för någon tid sedan ett från Sverge. Det var af ungefår följande lydelse: Ir general! Som Spanien synes vara i förlägenhet för att få en monark, tager jag mig friheten föreslå en. Vill ni icke taga vår konung? Jag ansvarar för, att en bättre konstitutionel furste kan ni aldrig få. Skulle ni lyssna till denna proposition, så är jag benägen att åtaga mig underhandlingen, hvilken i en så grannlaga sak icke kan anförtros åt den officiela diplomatien. Benäget svar torde adresseras till Stockholm (gata och husnummer). Högaktningsfullt (Namn och titel.) Till min outsägliga ledsnad, tillägger korrespondenten, kunde berättaren, som icke mycket fäst sig vid brefvet, ej uppgifva namnet på dess författare, men jag har fått löfte att, om detsamma, som hade alla kriterier att vara skrifvet på rama allvaret. ännu är i behåll och kan återfinnas jag