Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1869, sida 2

pet från kl. 10—1 710 e. m. Musei bibliotek hålles öppet från kl. 1—2 e. m. Stockholm. Nynäsbanans anläggning, berättar Aftonbladet, är nu åter på allvar ifrågasatt. Såsom våra läsare torde hafva iakttagit, har Kongl. Maj:t nyligen fastställt bolagsordning för ett bolag under benämning .Nordeuropeiska Transitoch Assuransaktiebolaget, hvilket skall hafva till uppgift att besörja transport af gods, passagerare och post från vestra Europa och Amerika transito på de svenska jernvägarne samt vidare på ångbåtar till Ryssland och Finland, samt tvärtom från sistnämnda länder till vestra Europa och Amerika; att ikläda sig risk och assurans för uppkommande sjöskador; samt att genom byggande af jernbana från vestra stambanan till Nynäs och anläggning derstädes af en rymlig hamn bilda en oafbruten jernvägssörbindelse mellan Sverges vestra och östra kuster och bereda en uthamn åt Stockholm. Det lärer vara beslutet om den ryska Petersburg— Baltishport-jernvägens anläggning, som nu ånyo bragt å bane frågan om en transitofart öfver Sverge, och, efter hvad vi hört uppgifvas, skola utländska kapitalister förklarat sig benägna att intressera sig för affären sedan visshet vunnits, att sådana fraktnedsättningar komma att medgifvas å statsbanorna, att transport af transitogods å desamma kan ifrågakomma, och sedan ölriga för sakens bedömande ersorderliga uppgifter erhållits. De med afseende härå gjorda framställningarne äro tillstyrkta af trafikoch tullstyrelserna, och frågan väntar nu på regeringens beslut. I Onsdags företogo några för saken nitälskande personer en utfärd med ångbåt till Nynäs-hamnen, för att taga densamma och dess inlopp i betraktande. Bland dem befann sig äfven chefen för Motala verkstad, kapten Carlsund, som gjort isförhållandena i Östersjön till föremål för särskilda studier. Man genomfor den vackra och väl skyddade hamnbassinen samt beredde sig genom att kringsegla den aflånga och temligen höga Bedarön, som bildar Nynäshamnen, tillfälle att iakttaga beskaffenheten af de båda inloppen, det norra och det södra, genom hvilka hamnen är tillgänglig och hvilkas beskaffenhet synes tillåta hamnens angörande äfven af segelfartyg, med hvilken vind som helst. — Landshöfdingen grefve Cronstedts död. I A. B. läses: Angående landshöfdingen grefve Cronstedts död ha beklagligtvis de redan några dagar här gängse ryktena bekräftats, att den föranledts af eget bevåg på sådant sätt, att grefven sjelf omkring kl. 7 sistl. Måndags afton genom skott i munnen afhändt sig lifvet hemma i sina rum på Vesterås slott. Visserligen qvarstår en möjlighet, men mindre sannolik, att skottet afbrunnit af våda. Att denna katastrof tillkommit af någon ögonblicklig sinnesförvillelse eller under intryck af kroppslig smärta sluter man deraf, att grefven, ehuru sednare dagarne orolig och klagande öfver illamående, dock sista dagen simtalat i embetsärenden samt blott en timme före sin död hemkommit från en liten utflygt i vagn, äfvensom han gjort beredelser för att följande morgon afresa till hufvudstaden. Stenplågor och blåskatarr jemte minskadt hopp att kunna bli befriad från detta onda lära fördystrat hans sista dagar. Afbrottet blef för stort från hans dittills friska, fridfulla och bekymmerslösa lif. Sådan är den uppfattning, vi kunnat göra af hittills ingångna underrättelser. . — Stockholms sjukhem. Med hutvudmännen för denna vackra inrättning hölls förliden Thorsdag det, enligt grundreglorna, föreskrifna ärliga sammanträde, dervid grossh. m. m. F. Schartau valdes till ordförande. Af styrelsens sör nämnda vårdanstalt redogörelse för dess förvaltning under nästlidne år inhemtades bland annat, att sjukhemmets tillgångar, från den 21 Nov. 1867, då inrättningen trädde i verksamhet, till 1863 års slut ökats med 31,513 rdr 2 öre, oberäknadt den storartade disposition af 125,000 rdr, hvilken framlidne kammarherren W. Benedicks åt sjukhemmet anslagit, men som ännu icke kommit styrelsen tillhanda. Derefter föredrogs den af utsedde revisorer afgifna berättelse, hvaruti revisorerne ej mindre vitsordade de ändamålsenliga anordningarne för de å sjukhemmet intagna patienters trefnad och belåtenhet, än äfven att inrättnipgen i förhållande till dess nuvarande in-Ii