ma vi här lemna en öfversigt af de enskilda numrens innehäll, som kan hafva intresse för historici och bibliografer. HM 1 (tryckt in qvarto) utkom Thorsdagen den 18 Augusti 1814 och börjades med följande rader: För närvarande är man ej i stånd att nöjaktigt trycka tidningen på norska språket förmedelst brist på bokstäfver eller typer, som icke begagnas i svenska språket; hvilket med det första skall afbjelpasDerpå afgifves en berättelse om krigshändelserna i Norge den 30—31 Juli och 1—3 Augusti och kronprinsens kungörelse af den 10 Augusti, att den Ejdsvoldska grundlagen skall antagas, blott med de nödvändiga förändringar, hvilka måste blifva en följd af begge rikenas förening, — att det utlofvas amnesti, samt att alla embetsmän kunde förblifva i sina embeten, och att de, som icke ville detta, skulle få pension N:o 2 utkom Lördagen den 20 Augusti och innehåller berättelsen om Fredriksstads öfverlemnande och träffningen vid Matrand och Lier samt konventionen på Moss. I anledning af Fredriksstads öfvergång heter det, att detta ställe ,,beherrskar passagen öfver Glommen och är nyckeln till Kristiania; svenska flaggan vajar på dess vallar, såsom en symbol på begge rikenas förening. Der, likasom i de öfriga trakter, hvilka våra trupper ockupera, visa inbyggarne den mest lifliga glädje öfver svenskarnes ankomst och hoppas att föreningen med Sverge skall göra slut på deras långvariga lidanden. Illasinnade menniskor, som äro fiender till Nordens lycka och lugn, ha utspridt det ryktet, att norska folket hatar svenskarne; alltsedan vår arme inryckte i landet har hvarje dag gifvit oss förnyade bevis på sanningslösheten häraf. Svenske soldaten, af naturen tapper, af ädelt och menniskovänligt sinnelag, umgås med norska soldater och länder i våra läger som om de vore hans bröder. De besöka våra läger såsom gamla vänner. Våra trupper bivuakera midt ibland den fredlige landtmannens hjordar, hvilkensegendom är beskyddad, och folket känner sin lycka i uppsyllandet af sina pligter. De, som hafva försökt att upphetsa folket emot svenskarne, äro högst straffvärda. Såsom komna från en stam skola svensken och norrmannen hädanefter utgöra ett folk, och blygsel samt ånger skola blifva deras lott, som ha trampat under fötterna de obestridligaste rättigheter och heligaste pligter. Efter omtalandet af general Gahns nederlag i Kongsvingerstrakten berättas, att ,,en betydlig styrka afgår till denna trakt, och vid Eda skall en kår om 6,000 man sammandragas under generallöjtnant Skjöldebrands kommando för att inrycka i det inre af Norge och agera offensift, så framt detta rikes förening med Sverge ej snart kommer till afgörande. N:o 3 utkom Tisdagen den 23 Augusti. Häri fortsättes med berättelsen om krigshändelserna intill den 8 Augusti, hvarpå meddelas de 6 första artiklarne utaf vapenstilleståndet af d. 14 Augusti. Slutligen kommer en liten notis, daterad ,,Fredriksstad den 18, som begynner sålunda: ,,Denna stad, hvilkens handel har legat i dvala dels till följd af ett tryckande system och dels till följd af de sednare månadernas villfarelse i detta olyckliga land, börjar nu att få det lif, som alltid töljer en fri och oafhängig styrelse. N:o 4 utkom Thorsdagen den 25 Augusti och meddelar krigstilldragelserna intill den 10 Augusti, kryddade med de vanliga berättelserna om allmogens välvilliga sinnesstämning mot svenskarne samt afslutandet af vapenstilleståndet. N:o 5 utkom Lördagen den 27 Augusti och berättar hvad som förefallit intill fiendtligheternas afstannande den 14 Augusti samt innehåller dessutom en officiel underrättelse om att 200 man Akerhusiska skarpskyttar hade gått öfver och derpå blifvit hemförlofvade af kronprinsen. N:o 6 utkom Tisdagen den 30 Augusti. Häri berättas huru kommissarierna hade återkommit från Moss, och att den sjöexpedition, som blifvit befalld mot Throndhjem, i tid kontramanderats 0. s. v. Derefter följer kronprinsens bref af den 20 och Wirsens af den 25 Augusti, begge till Björnstjerna. I en notis, daterad Fredriksstad den 26 Aug., berättas att flera af nationens trupper 1varbållas med våld i stället för att hempermiteras. ö N:o 7 utkom Tisdagen den 6 September och innehåller det norska statsrådets skrifvelse till Björnstjerna af den 23 Augusti och Wirsns bref ill densamme af den 27 samt en kungörelse om spanmålstillförseln från de båda guvernörerna Rosen och Hierta, daterad den 4 September. Både stil och orthografi, som det ej lönar sig utt troget återgifva, förråder till fullo att hela etaget har varit anförtrodt åt obildade och lliterata personer. Dess betydelse blef derföre märkbar. Företaget förtjenar dock att framdrasas ur glömskan såsom ett bidrag till kännedomen om de försök, hvilka år 1814 och de närmaste ren gjordes att på litterär väg bearbeta norrnännen både i afseende på svensk politik och vensk litteratur, hvilka hittills i Norge hade vait nästan okända Mt