Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1869, sida 2

prester på beställning. A. F. L. j:r. Från Danmark. (Korrespondens till IL-T:n.) Köpenhamn den 15 Maj 1869. Vintersäsongen är nu i det aldranär maste förbi, och de många, som måst an. stränga sig hela den långa vintern igenom kunna nu i några månader få hvila på sina lagrar. Jag tänker härvid icke en dast på teaterns artister, hvilkas permission snart börjas, i det teatrarne af sommarvärmen och sommarens fröjder nödgas att stänga sina portar; nej, det sinnes äfven andra, för hvilka sisongen varit ansträngande och som kunna behöfva en smula rekreation. I ett föregående bre har jag redan omnämnt, att vintern in bolagsstämmornas tid och att vi i år varit välsignade med en otrolig mängd sådana. Och på nästan alla de bolagsstämmor och möten, som la haute finance under vintern hållit, återfinna vi så godt som hvarje gång samme man, stående i spetsen för församlingen såsom dess styrarc och ledare. Denne man är etatsrådet diektör Tietgen. Infinna vi oss på spårvägsbolagets bolagsstämma, så träffa vi honom der. Man vet måhända, att ett aktiebolag nedlagt spår genom hela staden från dess vestra till dess östra ända och förlängt dessa mot vester ut till det om sommaren starkt besökta Frederiksberg, mot öster längsefter ett betydligt stycke af , Strandveien, så att man på detta sätt mycket lätt och beqvämt kan komma nästan ända ut till Skoven. Denna mycket betydliga distans befares dagligen med 10 minuters mellanrum af de stora, komfortabelt inrättade spårvagnarne, öfver 20 till antalet, af hvilka hvardera kan rymma omkring 30 personer, och dessa vagnar äro således ett beqvämt, angenämt samt framför allt billigt befordringsmedel, en tröst för alla fremmande, hvilka långt bättre kunna anförtro sig åt de strängt kontrollerade konduktörerna än åt droskkuskarne, samt en stor behaglighet för de .Infödde. — Tietgen framträder; det är en liten man, hvars regelbundna anletsdrag icke erbjuda något ovanligt, hvars organ ej har något serskildt bedårande eller intalande med sig, men när han taar, lyssnar icke destomindre hela församingen med spänd uppmärksamhet på hans röst, och endast mycket sällan hör man invändningar mot hvad han yttrat. De häftiga diskussioner, hvilka eljest äro så vanliga på bolagsstämmor, den noggranna, kritiska — ofta något retsamma — granskning af räkenskaperna, som eljest icke hörer till sällsyntheterna, förmärker man här ej: åhörarne känna sig här öfvertygade om, att Tietgen förstår att bevaka deras intressen och lemna sig derför helt och hållet i hans våld. Fördenskull räcka tillochmed förhandlingar, på grund af hvilka de allravigtigaste beslut fattas, sällan längre än en timma eller såder omkring, medan andra bolag i liknande fall måste fortsätta sina möten ofta flera aftnar å rad. Tietgen är spårvägsinstitutionens stiftare; det är han, som törst fattade den tanken att anlägga spårvägar i Köpenhamn, och hvad som misslyckades eller åtminstone endast fann ringa anklang i de flesta andra stora städer, lyckades det honom, trots alla ogynnsamma profetior, trots de många hinder, som bl. a. från auktoriteternas sida lades i vägen för honom, att utföra, och det på ett sådant sätt, att spårvagnarne nu höra till Köpenhamns populäraste inrättningar. Ilan framträder och berättar oss i ett klart och tydligt föredrag, som röjer en man, hvilken till punkt och pricka är inne i den sak, han behandlar, huru spårvagnsföretaget gått framåt under det förflutna året, huru man ständigt tänker på att anlägga nya linier, att afhjelpa de brister, som framträda, och slutligen anförtror han oss, att han uppgjort den storartade planen att afköpa egaren till de med spårvagnarne konkurrerande omnibusarne hans betydliga samling vagnar och inventarier för en bagatell aa gg en ne