AVN, SVR HAäUDDU, ÅÅÖ7U ClStHUsSUT— ;t Kusttorget i Majorna, å hvilka samtlige ställen IDNINGENS BOLAGS TLRIYCKERI.I mm — rötter på ett fält. Skadan, som de tillfogat fältets egare, värderades till 10 öre. Mot detta skamliga dåd af den s. k. rättvisan, hvarigenom trenne små menniskovarelser I vid tröskeln af sin lefnad invigas till sängelselifvet och förbrytarebanan, har dock yckligtvis allmänheten så lifligt protesterat, att, när pressen äfven tager hand om saken, man kan hoppas, att slikt icke så ssnart skall upprepas. Onekligt är ock, Jatt Englands lagstiftning, tack vare de liberala idernas allt starkare utbredning, I gått mycket framåt sedan den tid, då tussentals galgar i landet matades med tussentals offer årligen. Ett ytterligare steg si human rigtning har tagits af den nuvarande regeringen, i det den framlagt för parlamentet ett förslag om bysättningstvångets upphäfvande. Afskaffadt i så många andra länder, skall bysättningsstvånget snart äfven här se sin sista dag. Ty utom det att man tyvärr alltför ofta gör den erfarenhet, att den slipade kanaljen och bedragaren går fri, medan den hederlige gäldenären för en ofta oförvållad skuld inspärras, börjar man fråga sig mer och mer, hvarför staten skall med slika tvångsmedel stå en långifvare till tjenst, då han ju frivilligt underkastar sig den risk, som lån eller utborgning innebär. För några månader sedan dog i Whitecross (bysättningshäktet) en man, som setat der trettiofem år för en skuld af — kan ni gissa? — jo af 12 , som han föresatt sig att icke betala, emedan han ansåg sig dertill orättvist dömd. Var han ej i sitt slag en martyr? Bland de många mer och mindre besynnerliga klubbar, som finnas i London, har en af de äldsta och i fordna tiden mest omtalade nu gått till sina fäder. För några dagar sedan upplöste sig nemligen ,the Sublime Society of Beefsteak, som stiftades år 1735 och enligt statuterna skulle bestå af tolf adelsmän och tolf skådespelare. Medlemmarne samlades hvarje Söndag från början af November till slutet af Juli i foyern bakom Lyceumteatern. Klubben hade rika minnen af stora namn och spirituella aftnar; men på sednare tider var den blott en skugga af sitt fordna jag och bar nu likt skuggan försvunnit. På tal om teatern vill jag i förbigående nämna, att Titjens här uppträdt i, Norma med mycket bifall naturligtvis, men derom är man ense: Titjens är icke Michaeli. The international Decimal associationhärstädes har offentliggjort följande fatfade beslat beträffande internationell myntot: 1:o. Att för internationella ändamål den tillråder att i alla länder samma standard för mynt antages, och att den bliv guld. 2:0. Att för underlättandet af vexlingsfriheten skulle öfverallt vara ar delar, 3:0. Att myntenheten skulle öfverallt delas enligt decimalsystemet, alldenstund detta nu alltmer införes, då det medfört sådan betydlig lättnad vid penningoch handelstransaktioner i allmänhet. 4:0. Att det är sällskapets åsigt det de största fördelar skulle vinnas, ifall Storbrittanien anslöte sig till den myntkonvention, som afslöts den 20 December 1865 mellan Frankrike, Italien, Schweiz och Belgien och hvartill det har rätt enligt 12 S i detta fördrag. : 5:0. Att för underlättandet af vexling och cirkulation, Sovereitgnensguldfinhet reduceras till densamma, som uti 25-francsstyckena, 6:2. Att för att bringa det brittiska och decimalsystemet i närmare sammanhang ,sovereignen i stället för 240 pence, såsom nu, blefve delad i 250 pence. 7:0. Att för underlättandet af en dylik nyttig enhet i myntsot, dollarn peducerades till värdet af 5 francs, och att franken, tagen såsom enhet för det nya universella myntet, äfven adopteras af brittiska regeringen. genom utfärdande af guldmynt om 10 francs värde, såsom enhet här indelad uti 100 nya pence. 8:0. Ått regeringen måtte taga nödiga mått och steg att sammankalla eller deltaga uti en ny myntkonferens för att öfverenskomma om detaljerna vid en dylik förändring. 9:0. Att afskrift af dessa beslut skulle tillställas ordföranderne och vice ordföranderne för alla internatienella decimalsällskaper i hvarje land. i London i Maj 1869. Om. den. här herrskande velocipedfe