Stockholm. Grefve B. von Platen har, enligt medlelande från Wien, kallats till hedersledanot af kejs. österrikiska landtbrukssällkapet derstädes. — Pingstdagarne, berättar D-B., voro yynnade af en rätt vacker om ock något blåsig väderlek. Särdeles var sjelfva Pingstlagen mild och sölbelyst: Till följd häraf itlockades äfven denna dag till Stockholms vackra omgifningar, men förnämligast till Djurgården, en talrik skara promenerande så i vagn som till fots; och djurgårdsslätten företedde en särdeles brokig och ysande samling af alla åldrar och klasser. Konungen och hertigen af Östergötland visade sig till häst, omgifna af en lysande vit, och de öfriga medlemmarna af den rongl. familjen, förutom enkedrottningen och prinsessan Eugenia, promenerade i vagn flera hvarf omkring Djurgården. Drottningen och prinsessan Lovisa åkte illsammans, derefter följde hertiginnan af )stergötland med hennes 4 söner och slutligen i en vagn hertigen och hertiginnan af Dalarne. Lifgardets till häst officerskår företog en kavalkad på Djurgården. Tillika var man i tillfälle att här och der skåda mera anspråkslösa lustpartier, som med sina matkorgar och tillbehör sökte sig om efter lämpliga platser å de med liflig grönska prunkande nejderna, hvarifrån förspordes muntert glam, vittnande derom att man i fulla drag hängaf sig åt ebagen af att riktigt få roa sig i det gröna. Annandag Pingst började äfven ofvande, men antog dock fram på eftermiddagen en mera kulen uppsyn, hvaruppå dock åtminstone ej Djurgårdens förriskningslokaler tycktes blifva lidande, då öfverallt derinom syntes hvimla af gäster, som sökte sig vederqvickelser af något mera substantiel natur. Men äfven åt andra båll har man under dessa dagar sett strömma hopar af lustvandrare. Jernvägarne, som annonserat särskilta turer så åt söder som norr, hafva varit lifligt trafikerade. Särskildt har mycket folk rest ill Upsala, der direktör Josephson Pingstaftonen beredt tillfälle att få höra Händels , Messias i sin helhet, samt hofkapellet, med biträde af fru Michaeli, Pingstdagen gaf en stor vokal-och instrumentalkonsert å Carolina Redivivas solennitetssal. Angbåtar förutom all ända hafva annonserat lustturer till Gripsholm, Drottningholm m. fl. stockholmsboarnes favoritlustvandringsställen. Med ett ord, nästan allt hvad lif och anda eger har under sednast förflutna dagar varit i rörelse för att bereda sig en angenäm och njutningsrik helg. — Vetenskaplig resa. Med ångfartyget ,Grefve Berg, som i Lördags afgick till S:t Petersburg, reste konservator Meves, åtföljd af sin son, till nämnde stad. Hr M. ämnar först begifva sig till sjöarna Ladoga och Onega, för att i zoologiskt, men isynnerhet ornithologiskt, afseende undersöka trakterna deromkring. Derifrån reser han till Hvita hafvet, vid hvars stränder han, i samma ändamål, under den öfriga och större delen af sin resa kommer att uppehålla sig. Först i höst återvänder hr M. till Stockholm. — Prejudikat angående traktamentsersättnivg. I A.-B. läses: Förlidet år meddelade vi, huruledes rilt lagsmannen Sven Nilsson från Kristianstads lir hos M:t anfört besvär deröfver, att armeförvaltninvägrat till honom utbetala dagtraktamvente a r dag för hela den tid han varit lota i komiten för utredning af frågan rörande li:tring i rustningsoch roteringsbördan. Armfåförva!tningen ansåg att hr Sven N n väl var berättigad till dagtraktamente; dels från den dag i Oktober månad 1567, då komiterades arbete här började, och till den 15 December samma år, då, enligt tillkännagifvande, åtskilliga ledamöter och bland dessa Sven Nilsson i enskilda angelägenheter hemreste; dels från den 9 Januari 1868, då komiterade åter här mötte, till den 15 i samma månad, då riksdagen öppnades; dels under riksdagens fortgång för de 10 dagar, då komiterade hade sammanträden, och dels slutligen, från och med den 16 Maj till och med den 27 i samma månad, då komiten efter fullbordadt arbete upplöste sig. Deremot ansåg armfförvaltningen hr Sv. Nilsson icke berättigad till dagtraktamente såsom komitledamot för den tid (utom ofvan omnämnda 10 dagar) han fungerat såsom riksdagsman och derför uppburit arvode, men icke haft bestyr i komiten. Ärmsförvaltningens åtgärd grundar sig på ett af flertalet bland komiterade fattadt beslut, mot hvilket likvisst Nilsson reserverat sig, enär han ansåg dessa icke berättigade att i fråga om tiden för dagtraktamentets åtnjutande fatta beslut. I sina besvär erkände visserligen Sven Nilsson att komiterade under riksdagens fortgång icke mer än 10 dagar haft sammanträden, men antydde att han dock alltjemt begrundat de frågor, som komiten haft till utredning, hvadan han ansåg sig lika berättigad till dagtraktamente som de ledamöter, hvilka, emedan de icke varit upptagna af riksdagsgöromål, hade direkt sysselsatt sig med komitns arbete. — Sedan armåförvaltningen öfver Sven Nilssons besvär afgifvit förklaring, hvari bland annat upplystes att han äfven uppburit 221 rdr i resekostnadsersättning, och han med påminnelse dervid inkommit, samt komitens vice ordförande, hr v. Otter, afgifvit infordrade upplysningar rörande AA TET—— I hade insett att den ene ej hade något at