ec DR hiöteborg den 19 Maj. Då den första tre-års-perioden af Sveriges första representantförsamling efter det nya statsskickets införande tilländalupit, r det naturligt, att nationen till sina återvändande ombud ställer den frågan: Hvad hafven I under dessa år uträttat? Härtill ansluta sig omedelbart frågorna: Ilar den nya statstörfattningen motsvarat de vid densamma fästade förhoppningar, och hvilka löften gifver den för framtiden? I afscende å den första frågan möter man allmänt det erkännande, att riksdagen arbetat flitigt. Man har sett en stor mängd af motioner ingifvas samt ett betydligt antal utskottsbetänkanden inkomma: man har läst om långa diskussioner och man har hört huru plena hållits ända till 10 å 11 timmar om dagen, slutande mer än en gång först efter midnatten. Att riksdagen varit rastlöst sysselsatt, särdeles hvad de representanter angår, som sutit i de större utskotten, har således varit uppendagligt, och har äfven följden deraf varit, att riksdagen under intet a! de tre åren nödgats öfverskrida den lagliga perioden af 4 månader. Vi vilja emellertid ytterligare belysa och styrka denna förutsättning förmedelst en statistisk sammanfattning af det antal regeringspropositioner, motioner och utskottsbetänkanden, som vid de tre riksdagarne förekommit, och af hvilka hvar och en utgjort föremål för större eller mindre handläggning. Vid 1867 ärs riksdag visa sig siffrorna sålunda: Kongl. Maj:ts propositioner och skritvelser er tr rt 39 Motioner: i första kammaren 82 i andra d:o