Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1869, sida 3

Article Image
sig anslagna sju timmar i veckan. Öfningarne deri ha varit af uteslutande praktisk art och bestått dels i skrifning efter diktamen eller af kortare uppsatser, bref, inlagor, köpehandlingar o. s. v., dels i uppläsning af det skrifna och närmare dogörelse för dess innehåll. I samband härmed ha äfven satsoch ordlärans vigtigaste delar blifvit genomgångna och reglor efterhand uppstälda. För att gifva en föreställning om språkets lif, hur det förändras och växer med folket, har äfven en öfversigt i stora drag gifvits af dess historia, språkprof från olika tider upplästs och namnen på de stora författare som mest bidragit till dess utveckling omtalats, äfvensom de yppersta af våra nyare skaldeverk genomgåtts. Detta har förnämligast skett under de uppläsningstimmar, fyra i veckan, som hållits hvar Måndag, Tisdag, Thorsdag och Fredag efter de andra lektionernas slut och som föröfrigt omfattat icke blott poesi, utan äfven fäderneslandets historia och fornkunskap, lefnadsteckningar öfver stora män, samt populära skildringar från stjern-, djuroch xväxtverldarna. Några af de s åt modersmålet egnade timmarne ha äfven vändts till uppläsning ur några danska och norska författare, säsom Andersen och Björnstjerne son, föredrag som eleverna med tillhjelp af ordförklaringar kunnat ganska bra följa och hvari de äfven synts finna stort nöje. Skolans bibliotek, tillko : met förnämli gast genom frikostighet af några ntaf huvudstadens förläggare, har varit mycket flitigt anlitadt, isynner het hvad den lättare afdelningen beträffar. Topelius (Fältskärns berättelser), Ingemann, Blanche, Onkel Adam och Pehr Thomasson ha varit beständigt efterfrågade och befinna sig nu af den ständiga nötningen i ett sorgligt yttre skick. Men äf ven historiska böcker, reseskildringar samt skrifter i landttbruk och trädgårdsskötsel ha varit begärliga. Scheutz, Flamarion och Laboulaye ha likaledes lästs ganska mycket. En och annan har äfven höjt sig till den strängare stilen i Geijers historiska arbeten eller de fysiska och astronomiska afhandlingarne i bibliotek i populär naturkunnighet. Med ett ord, ett starkt och lifligt sinne för läsning har gifvit sig tillkänna, och att ha tillfredsställt, odlat och ytterligare ökat detta sinne räknar jag bland skolans bästa resultater. Det återstår mig slutligen äfven att nämna några ord om det förhållande, hvari skolan stått till den omgifvande ortens befolkning. Det har varit det bästa, från första stunden utmärkt af det mest välvilliga tillmötesgående och förtroende till hennes system. Skolan har å sin sida sökt motsvara detta förtroende, och ingen, mig veterligt, icke den minsta anledning till klagomål mot någon af hennes medlemmar har under dessa sex månader yppat sig. Ett välkommet tillfälle att visa sin tacksamhet för denna välvilja har hon erhållit i de offentliga föredrag, hvartill hon vanligen en, men stundom äfven flera gånger i månaden kunnat inbjuda ortens män och qvinnor, en inbjudning som hon äfven haft den glädjen att se mycket allmänt etterkommen. Inalles ha sju sådana föredrag hållits, tre af hvardera at skolans båda lärare och ett af d:r Paijkull, som vid ett besök på skolan straxt efter påsk på ett äkta populärt sätt redogjorde för östgötaslättens geologiska daning. De öfriga föredragen ha, i den ordning de följt på hvarandra, varit: Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro, af föreståndaren; om kretsloppet i naturen, at ingeniör Dahlström; några bilder ur Östergötlands äldre historia, af föreståndaren; om hjertat och blodomloppet, af ingeniör Dahlström ; om Brigitta, såsom en nationalitetens och folkupplysningens kämpe i 14:de århundradet, af förestånaren, samt om ögat och dess byggnad af ingeniör Dahlström. Dessa föredrag ha för skolan blifvit verkliga festligheter genom det allmänna deltagande, som visats dem af både fjermare och närmare boende. Skolan har äfven den 30 November deltagit i det allmänna firandet af Carl XII:s minne. Det skall säkert fägna eder att höra, att skolan, som bittills varit ett enskildt företag, nu har god utsigt att erhålla en fastare grund och dermed en större garanti för sitt framtida bestånd, derigenom att en förening af ortens män håller på att bilda sig för att öfvertaga henne. När denna förening hunnit organisera sig, skall ni vidare få höra af mig.

14 maj 1869, sida 3

Thumbnail