Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1869, sida 1

Från Berlin. (Korrespondens till Handelstidningen.) Berlin den 6 Maj 1869. Det ledsamma uppseende, som österrikiska regeringen framkallat inom den diplomatiska verlden, i det densamma af den österrikiska generalstaben i ett officiellt verk lät offentliggöras en af de intressantaste depescher, som år 1866 af grefve Bismarck från högqvarteret Nikolsburg afsändes till hans diplomater, är ännu ingalunda i aftagande här. Åt denna depesch voro, som bekant; de vilkor anförtrodda, på hvilka Preussen vore benäget att sluta fred med Österrike. De annexioner, som konungen ville göra i Nordtyskland, ; det omfång, som Bismarck ämnade gifva nordtyska förbundet; förhållandet till de sydtyska staterna och till Italien, allt detta var i stora drag antydt deri. Man kunde se på depeschen, att den, saknande alla diplomatiska grannlåter, var utkastad på papperet liksom under bar himmel, på en trumma, midt i krigstumultet. Riktad till preussiske gesandten i Paris, hade den tagit den telegrafiska vägen öfver Wien. Ett andra exemplar hade man af försigtighet skickat öfver Berlin. Depeschen var affattad i hemlig chifferskrift, och nyckeln till denna skrift befann sig i endast högst få personers händer. Skriften består af siffersammanställningar, och man har dragit försorg om, att deras mening under inga omständigheter kan dechiffreras genom blott kombination och utan lexikon. På hvarje österrikisk telegrafstation kunde man göra en afskrift af depeschen, men egandet af endast denna afskrift skulle ej kunnat gagna österrikiska regeringen det ringaste. Då man detta oaktadt i Wien fått reda på icke blott atskriften, utan äfven medlet att tolka depeschen, d. v. s. chifferlexikonet, så kan detta endast ha skett genom bestickning utaf någon af de få personer, i hvilkas händer nämnde lexikon befann sig. Man känner nu ganska väl den person, som till denna förrädiska grad låtit blända sig utaf österrikiske kejsarens blanka dukater. Det är en härstädes mycket bekant handelsagent. Denna bestickning, man må tänka derom hvad man vill, är dock icke det, hvarigenom österrikiska regeringen mest komprometterat sig: i krig griper man ju, som be