Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1869, sida 2

då det svaga vinddraget plötsligt tycktes fylla seglen, ty fartyget föll af från sin förra riktning och försvann bakom ,Kate Dales oformliga skrof. De båda unga männen vände sig samtidigt mot hvarandra. — Hvar tänker ni ta in? frågade Herbert artigt, — om jag hörde rätt, så ämnar ni ej fortsätta resan med ,,Kate Dale. — Jag ämnar uppehålla mig några veckor på ön, svarade Fortis lika så höfligt, — och man har rekommenderat Mackinaw-Hotel hos mig. — Det är det enda hotell af första klassen på vår lilla ö. Har ni varit här förr? — Nej, min herre, för fem månader sedan lemnade jag Europa. — Ah, då vet ni inte hvar hotellet ligger? — Jag hörde att det lär ligga något utom staden. — Alldeles rätt, det är ungefär tio minuters väg dit, och om ni tillåter, så skulle det göra mig ett nöje att få följa er dit. Men edra saker äro väl ännu ombord? — Jag lemnade dem till hotellets portvakt; ingenting uppehåller mig således, loch jag tackar er för ert vänliga anbud. Efter dessa ord gingo de båda unga männen tvärs öfver den nedre delen af landningsbryggan, och i det de vände sig mot öster, följde de den breda körvägen, ssom sträckte sig mellan de befästade höjI derna och den af trädgårdsanläggningar delvis afbrutna stranden. Månen och stjernorna belyste deras ensamma vandring. Bakom dem hördes sor