F UTRIKES. FRANKRIKE. Såsom var att förutse, har Bancel icke mtagit det af hans motståndare, Ollivier, öreslagna oratoriska tornerspelet. Trots igitationerna för den förstnämnde lärer llivier hafva goda utsigter att blifva vald den krets, han förut representerat. I lenna krets finnes nemligen en stark konervativ minoritet, hvilken under åren 1857 och 1863 röstade mot Ollivier, men if hvilken ungefär hälften nu är sinnad utt antaga Olliviers program och således emna honom sina röster. Deremot synes let mycket troligt, att Carnot i hufvudstadens första valdistrikt skall falla igenom för den liberale advokaten Gambetta. Man talar mycket om en proklamation från kejsaren till nationen redan före valen, genom hvilken man på vissa häll hoppas, att Napoleon III skulle bryta med sina hittills följda regeringsmaximer. ,Reveil offentliggör ett valmanifest till valmännen i hufvudstadens femte krets från Georges Baudin, så lydande: . Medborgare! I erbjuden mig att representera Er, och jag antager anbudet, och detta emedan — så obekant jag än må vara — det oss emellan förefinnes tvenne band af minne och pligt. Minnet är — min bror Alphonse Baudins död, hvilken d. 3 December 1851 föll på barrikaden vid Rue S:t Marguerite, då han, prydd med sitt representantschärp, försvarade republiken och författningen. Pligten är det anspråk, som folket eger rätt att hafva på mig. De ider, för hvilka min bror lesde och dog, hafva städse varit och skola alltid törblifva mina, likasom de äfven äro Edra. Hvad han tänkte, tänker äfven jag; hvad han ville, vill äfven jag; hvad han gjort, är jag beredd att göra. De sista ord, han talade från tribunen, voro: ,, Vi skola handla, vi skola lefva, vi skola dö för folket. Och såsom han vill jag äfven handla; jag vill dö för Er, om så är af nöden. I kännen mig, enär min lefnad förflutit midt ibland Eder. I kunnen med all säkerhet lemna mig Edra röster; jag kan säga mig vara Er värdig, dertill anropar jag min brors minne som vittnesbörd. Georges Baudin. Ernst Renan uppträder i Meaux som valkandidat. En broschyr med titeln: LEmpereur väntas oförtöfvadt skola utkomma; den förmodas skola blifva en apologi öfver Napoleon III och skildra honom ,,som furste, menniska, tänkare och skriftställare. En af redaktörerna i Gazette de brance, Charles Lacombe, har fått i uppdrag att utgifva Berryers efterlemnade skrifter, hvaribland brefvexlingarne med den nuvarande franske kejsaren, grefven af Chambord, Lamennais och Chateaubriand sägas vara af stort intresse. ENGLAND. Striden om det katolska prestseminarie i Maynooth har aflupit temligen lätt, enä1 den endast tog i anspråk två möten underhuset. I den irländska kyrkobiller T föreslås, att de årliga afgifterna till de