Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1869, sida 2

ppställas, såsom t. ex. Lesseps, Dupuy de ome, m. fl. De ansträngningar, som den ranska republikanska emigrationen gör för tt erhålla inflytande på valen, skola knapast krönas med framgång. I Briissel har en franske ambassadören Laguerroniöre en 5 dennes begärt häktning af en fransk emokrat Bachelerie, som utgifvit en pamlett under titeln ,,La revolution. Det är högligen betecknande, att alla almanifester uttala sig för freden, samt tt ingen enda deputerad vågat stöta i gsbasunen. Regeringen synes vilja göra ig till godo denna sinnesstämning, ty den åter tillkännagifva i sina tidningar, att ster slutet af lägret i Chalons alla soldaer skola permitteras, hvilkas tjenstetid är lut vid nästa års utgång. Le suffrage universel är titeln på en olitisk tidning, som börjat utkomma, och som uteslutande sysselsätter sig med vaen. Det heter dessutom, att tre af de stora liberala tidningarne — , Siecle, Liberte och .,Temps — under valperiolen skola nedsätta sina priser å lösnummer, för att göra dessa tidningar tillgängiga hos arbetarne och den stora massan, vå det deras åsigter måtte blifva mera spridda. Prinsen och prinsessan af Wales inträfade i Paris den 4 dennes på aftonen ych gjorde dagen derefter besök i tuilerierna, hvilket af kejsaren och kejsarinnan senast besvarades. Som bevis på det goda förhållandet nellan Frankrike och Belgien anföres, att let belgiska konungaparet skall komma itt tillbringa några dagar hos kejsaren i Fontainebleau, der han skall uppehålla sig under valen. Man talar äfven om ett annat furstebesök, nemligen utaf kejsaren oeh kejsarinnan af Österrike, hvilka sägas skola komma dit i Juli månad. Jeanne dArc-festen i Orleans den 7 och S dennes väntades skola blitva mycket högtidlig, och det sades, att hela den kejserliga familjen skulle infinna sig der. Enligt programmet skulle festen öppnas den 7 på middagen med klockringning, och rundtomkring i staden skulle trofer uppresas med Jeanne dArcs och staden Örleans färger och vapen samt med trefärgade flaggor och kejsardömets emblemer. Om aftonen kl. 8 — på hvilken tid Jeanne dAre, efter att hafva bemäktigat sig fästet Tourelles den 7 Maj 1429, inängde i Orleans — skulle vid nämnde ste afbrännas ett fyrverkeri. Kort derefter skulle på platsen framför kathedralkyrkan, som skulle illumineras, blifva en stor högtidlighet, i hvilken befolkningen, militären, en mängd prester med biskopen af Orleans i spetsen samt kommunalstyrelsen skulle deltaga, och vid hvilken Jeanne dArcs fana skulle visas. Högtidligheten skulle sluta med uttalandet a välsignelsen öfver folket och en procession af prester. Sednare på aftonen skulle vara ett fackeltåg, och musik utföras vic Jeanne dArcs staty. Följande dagen kl 10 f. m. skulle vara en högtidlig guds: tjenst, vid hvilken biskopen af Orleans den bekante Dupanloup, skulle bålla et loftal öfver hjeltinnan, hvarefter bela för samlingen skulle i procession begifva sig genom staden till fästet Tourelles och Jeanne dArc-gatan och derifrån tillbak: till kathedralkyrkan, der ett Te Deun skulle afsjungas. På platsen Martini skull en kantat för Jeanne dre afsjungas Festligheterna skulle derefter afslutas me åtskilliga folknöjen och fyrverkeri. Den 1 dennes utkom en ny tidning Reveil, för hvilken Victor Hugo är hut vudredaktör. De vigtigaste medarbetarn äro Henry Rochefort, Edmond About George Sand, Edvard Guniet och Alexan der Dumas d. y. Det kejserliga biblioteket har i dess dagar mottagit en intressant och högs märklig tillökning: ett buddhaistiskt ver med titeln ,,Pripitaka (den tredubbla kor gen), hvilket konungen af Birman sänd kejsaren, och denne förärat biblioleket Det består af 28 delar, skrifna på palm blad och inneslutna i lådor af fint oc konstmässigt skuret cederträ. Man sägei att detta verk har ett ofantligt värde. Den nya Avenue Napoleon, som går frå operan till Theatre frangais och förbinde boulevarderna med Rue de Rivoli, skride nu sin fulländning till mötes och ska utan tvifvel blifva den vackraste och ele gantaste promenad i den franska hufvuc staden. Den har en bredd af icke mindi än 30 meter, så att Rue de la paix, so! hittills varit en af de bredaste gatorn. ser helt oansenlig ut derbredvid. Om d pris, egendomarne der skola få, kan ma göra sig ett begrepp, då man erfar, a tomterna betalas med 17 å 1800 franc pr qvadratmeter. 2 SE STAS kall börja. Vinden är svag och knapr