Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1869, sida 2

dock i hufvudvoteringen icke lyckades er hålla mer än ett femtiotal röster mot 101 hvarmed andra kammaren alltså antagi utskottets förslag. — Samma resultat fram gick också af första kammarens långa de batter i samma ämne, hvilka slutade i gå afton. Riksdagen har alltså beslutat, att hvit betssockertillverkningen skall från d. I Juli 1873 börja att draga någon skatt Såtillvida röjer det nu beslutade ett fram steg i opinionen, i jemförelse med 1867 lå den i ämnet väckta motionen mottog: nästan med fasa. Men utgången är doch långt ifrån tillfredsställande, och fråga är huruvida det ej varit bättre om förslagel fallit äfven denna gång. Då handlade man af bristande insigt i ämnet — hvilket också nu uppriktigt erkändes af den irlige och trimodige hr C. A. Larsson — men då man nu erkände nödvändigheten äf beskattning, men anser att det bör föreinnas ett ,,skydd för åstadkommande aj vitbetsodling, så har man hissat den proektionistiska fanan högt iluften, görande Ultså jordbruket solidariskt med detta ntresse. Skulle framtida riksdagar anse sig bundna af det nu fattade beslutet, så skall man först efter 4 år få en skatt, som motsvarar den förhöjning i råsockerullen, hvilken beslöts vid 1867 års rikslag. Sålunda får hvitbetsfabrikationen unler 6 år göra sig till godo denna oförnodade present, som bör hafva renderat andskrona sockerbruk 20å 30,000 rdr m Året. Det beslut, som riksdagen nu fattat, : åledes ej mycket att jubla öfver, om också len fördelen bör vara dermed vunnen, att lågot sockerkrig af alltför stora demensioer ej bör kunna uppstå i vårt land, såom det skett i Frankrike och Tyskland. Intagligt är ock, att regeringen nu skall aga saken om hand, sedan den förut läit förhållandet passera, betraktande med tminstone skenbar likgiltighet den faran, tt 4 millioner rdr i statsinkomst skulle måningom försvinna, låtande de medel, warmed alla sockerkonsumenter skattat ill statsverkets behof, öfvergå i några få vitbetssockerproducenters fickor. Man kom i går afton icke till dissenerlagen, emedan klockan var öfver half 0 innan de betänkanden voro afgjorda, om föregingo lagutskottets utlåtande i etta ämne. I morgon börja plena med tatsutskottets utlåtande rörande jernvägsrafikstaten, hvilket kommer att blifva öremål för en skarp kritik i andra kamnaren, der man icke vill veta af de omvistade distriktcheferna samt näppeligen j heller de s. k. bandirektörerne (öfverngeniörerne), emedan man är rädd för tt betunga förvaltningen med alltför måna mellan-instanser. Sannolikt kommer ock första kammaren att biträda antinen statsutskottets betänkande, eller Kgl. laj:ts proposition, och då möta här måna samfälta voteringar, för att få saken fgjord.