Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1869, sida 2

utlåtande skulle afgifvas så snart som möjligt. FRANKRIKE. I Paris är valstriden mycket liflig, mest likväl derigenom, att oppositionen begått den oklokheten att splittra sig i tre partier, hvilka blifva allt bittrare mot hvarandra. Demokraterna af samma parti som ,Siecle nedsätta Ollivier och Gueroult, under det å andra sidan de radikala och socialisterna göra på samma sätt med Jules Favre, Jules Simon, Garnier Pagås, m. fl. Regeringen har naturligtvis allt skäl att vara belåten med denna polemik. Följande kandidater ha hittills uppträdt i Paris: 1:sta kretsen: Carnot och advokaten Gambetta; 2:dra kretsen: Thiers, fabrikanten Devinck (regeringskandidat) och läkaren Berrier-Fontaine; 3:dje kretsen: Emil Ollivier, advokaten Durier, f. d. folkrepresentanten Bancel och f. d. presidenten i handelskammaren Louvet (medlem af majoriteten); 4:de kretsen: Picard; 5:te kretsen: Garnier Pagås, Georges Baudin och Raspail; 6:te kretsen: den ultramontane publicisten Cochin samt två medarbetare i ,Temps: Jules Ferry och Henri Brisson; 7:de kretsen: Darimon och Jules Favre; 8:de kretsen: Jules Simon och advokaten Lachaud (regeringskandidat): 9:de kretsen: Eugene Pelletan. I lägret vid S:t Mour (i närheten af Paris) ha de större militäröfningarne redan tagit sin början under general Lacroix. ITALIEN. En berättelse från Florens bekräftar, att den nyligen i Milano upptäckta sammansvärjningen står i förbindelse med andra agitationer af samma slag, hvilket äfven inrikesministern meddelat deputeradekammaren. Så har man i Florens upptäckt en mazzinistisk komplott, tagit i beslag vapen, Orsinibomber och proklamationer. Äfven ha flera personer der blifvit häktade. Den vanligtvis väl underrättade engelska tidningen , Weckly Register säger sig af privatbref från Rom hafva erfarit, att det på det förestående ökumeniska konciliet endast skall diskuteras en enda politisk fråga, nemligen — den beväpnade freden. Påfven skall söka förmå alla nationer i Europa att reducera sina dyra armeer och flottor, samt att låta sina tvister afgöras genom skiljedomare. Så väl de icke-katholska som de katholska makterna skulle uppmanas att upprätthålla freden, samt att afgifva garantier eller löften i denna riktningAMERIKA. I de sednaste underrättelserna från Mexiko meddelas, att kongressen behandlar ett lagförslag, som afser att amnestiera alla dem, som hade anslutit sig till kejsardömet och Maximilian. AUSTRALIEN. Från Melbourne skrirves den 30 Mars, att insurgenterna på Nya Seeland företagit nya anfall mot kolonisterna, men blifvit tillbakaslagna med stor förlust. Man hade beslutat afsända en deputation till drottningen om hjelp mot rebellerna. Den nyligen inträffade underrättelsen, att upproret kunde anses som slutadt, har således visat sig oriktig.