detta s iges stå i förbindelse med en ny thronkandidatur. Det skulle nemligen vara afsigten att erbjuda , segerherren vid Sadowa, den preussiske prins Fredrik Karl, spanska kronan. Vi behöfva säkerligen icke fästa våra läsares uppmärksamhet på, att denna uppgift är högst osannolik. Enligt den franska , Libert skulle det icke vara fråga om prins Fredrik Karl, utan om arfprinsen Leopold Stephan Karl af Hohenzollern-Sigmaringen, född år 1835 och bror till furst Karl af Rumänien, gift år 1861 med en syster till konung Luis af Portugal. Troligtvis äro båda uppgifterna oriktiga. Till följe af ett yttrande i cortes af den t. f. inrikesministern Zorilla derom, att man, ,måhända långt innan man väntade, skulle få erfara namnet på den suverän, som skulle kallas till spanska thronen, råder mycken oro inom det republikanska partiet, och dess syften synas icke gå ut på något mindre än att störta provisoriska regeringen. Visst är, att republikanerna söka lägga alla möjliga hinder i vägen för denna regering. Så fästade den republikanska minoriteten i cortes genom Garrido uppmärksamheten på, att provisoriska regeringen endast var utnämnd at revolutionsjuntan i Madrid, utan provinsjuntornas samtycke. Härpå svarade marskalk Serrano, att han icke kunde gå in på den obehagliga ställning, i hvilken regeringen skulle komma, om en interpellation framställdes härom; han skulle i så fall genast taga afsked. Garcia Lopez riktade derefter ett skarpt anfall mot regeringens politik i allmänhet, och enskilda ministrars isynnerhet. Zorilla utvecklade i ett tal, som väckte stort bifall, det man icke hade skäl att frukta för revolutionens fiender i utlandet. Regeringen skulle upptylla sin pligt, hvilka offer som än fordrades. Han föredrog monarkien, emedan han förutsåg, att republiken skulle medföra anarki. Olozaga anmärkte, att han icke längre vore ambassadör i Paris, utan deputerad. Han visste — sade han — att franske kejsaren aldrig skulle beskydda Spaniens fiender, samt att han skulle respektera den genom cortes uttryckta nationalviljan. För öfrigt ha unionisterna — till svar på republikanernas förslag om att utesluta alla grenar af bourbonerna från thronen — i ett möte, som hölls den 22 dennes, samt demokraterna och progressisterna i ett möte aftonen derefter enhälligt antagit ett motförslag, som skall inlemnas i cortes, och i hvilket förklaras, att det icke är skäl att rådslå om denna punkt, eftersom regeringsformen icke ännu är antagen, och enär valet af en dynasti skulle utesluta alla andra, samt slutligen emedan Isabellas och hennes efterkommandes fördrifvande är en fait accompli. Huru man — i det hela taget — bedömer förhållandena i Spanien, framgår af följande korrespondens till den franska ,Moniteur: , Sakernas nuvarande skick kan icke fortfara länge. Skälet till, att det hållit sig så länge, ligger helt enkelt deruti, att ingen velat bära ansvaret för en förändring, som lätt kunde få allvarsamma följder. General Prim arbetar ifrigt på att dela armen i tre operationskårer, söm skulle koncentreras omkring tre vigtiga strategiska punkter, för att vid första signal kunna rycka i fält. Den allmänt omtyckte alkalden i Madrid, Rivero, sysselsätter sig icke mindre ifrigt med organisationen af hufvudstadens nationalmilis, som består af 20 bataljoner, hvardera på 1,000 man. Flera bataljoner äro redan fullt utrustade, och manövrera lika väl som linietrupperna. RYSSLAND. Undersökningen om studentoroligheterna är ännu icke afslutad; de mest skyldiga synas vara lärjungarne vid den medicochirurgiska akademien. Emellertid ha redan 37 studenter vid universitetet i Petersburg blifvit relegerade. EGYPTEN. Från Kairo meddelas den 10 April, att vice-konungen i midten af nästa månad skall resa till Europa. Han reser först till det pyreneiska badet Eaux bonnes, för att återställa sin bräckta helsa, och begifver sig derifrån till Paris, för att personligen inbjuda den kejserliga familjen till högtidligheterna i Oktober för Suezkanalens öppnande. Återresan skall ske fver Wien och Triest. — — — — —w—0 — U U —— Norge. Franska spekulationer i norska jiskerier. I ,,Journal des Consulats af den 5 dennes står en artikel om de norska fiske