han haft tillräcklig tid att vänja sig vi sin sällsamma belägenhet, men äfven för sonat sig med den tanken, att han had föga utsigt att se sina bemödanden krönt: af framgång. Oaktadt sin förra liflighet var han n stilla och tankfull, dock bemötte han all med höflig vänlighet. Han undgick der igenom många obehag, med hvilka de flests utvandrare hafva att kämpa i början Hans ståtliga figur, hans bildade, värdiga sätt kommo honom äfven väl till pass och hvart han vände sig besegrade har öfverallt och med lätthet de fördomar man hyste emot honom såsom tysk. Hans sinne hade erfarit en stor lättnad genom den underrättelsen, att Magnus sår hade visat sig ej vara lifsfarligt, och att den sistnämnde redan befann sig på bättringsvägen. I ett bref uttryckte han sin innerliga glädje deröfver. Föröfrigt var han ganska sparsam med skrifningen. Han inskränkte sig hufvudsakligen till att uppgifva de adresser, under hvilka bref från Tyskland kunde träffa honom. Hans meddelanden andades föröfrigt en viss hjertlighet, men de saknade denna utförlighet, hvarom man så ifrigt hade bedt honom vid hans afresa, ty hvad som mest sysselsatte hans själ ville han ej beröra. Hans resa till staten Michigan eller snarare till en punkt, hvarifrån han sjöledes kunde uppnå hvilken del deraf han önskade, erhöll ett kort afbrott i staden Buffalo, der han tänkte inskeppa sig. Häfiga snöstormar, åtföljda af köld, hade nemigen fördröjt ångbåtens afgång, och Foris måste vänta öfver tre veckor, innan len första lägenhet till en färd öfver de