Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1869, sida 3

Article Image
En Blandade ämnen. jnfö patti-ruset i S:t Petersburg. I en otländsk bets idning läses: Signora Adeline Patti sjöng sed-Jomldaste gången under vintersäsongen i Petersburg häll len 16 Mars och hade till asskedsföreställning om alt Don Pasquale. Redan natten före före-sett tallningen hade stora hopar af biljettsökande föriden amlat sig framför :atern, och trängseln var så jock tark, att mången köpare bortbare afsvimmad. för Forinas parti i nämnde opera, skrifver eri kor-qvir espondent till en tysk tidning, passar fullkom-Joch igt för signorans något torra, men bländande äng. Man öfverlemnade till den sköna sångerF kan blomsterbuketter af ovanlig storlek, icke att på ala om det regn af blommor, som nedsåndes från var le närmaste sid Åogerna, en ovation, som kostade att jubliken åtminstone 4,000 silfverrubel. Dessutom yJa ehöll sångerskan ett smycke, som uppskattas till del 10,000 silfverrubel. IIrr musici i Petersburg äro du mellertid af den mening, att denna gentilitet icke br ir alldeles på sin plats, i det de väl erkänna, att Adeline Fatti är den betydligaste sångerskan i sin F zenre, men tillika finna att sjelsva genren ej har rör. tort konstvärde. I ,,Linda Lucia, ,Don Pas-mal uale och ,,Elisire damoreär konstnärinnan i pin itt element; Rosina i ,,Barberaren är satt så på onsertant, att partiet, om än i mindre grad, kan ster vassa för henne, Äfven Amina i ,,Sömngångergifs kän utföres godt, fastän långt ifrån så bra, som häl lenna roll har blifvit gifven af Viardot Garcia. and )eremot förhåller Pattis Zerline i ,Don Juanpas ig till Luccas återgifvande af samma roll som — n dresserad sogels till en tänkande och fint utecklad konstnärinnas. Man kan på det hela taset jemtföra Adeline Patti såsom sångerska med in violin, som har så fina strängar att allt kan itföras derpå; men strängt taget har detta intet utt beställa med äkta konst. Signora Patti är ngagerad för en del af nästa säsong för 200,000 trancs. I n Fru Neruda-Norman har några gånger upprådt. på Concerts populaires i Brussel. och skor-gife jät det mest entusiastiska bifall af publiken och kritiken. Såväl Independance som Etoile Belge och Guide Musical skänka henne det amplaste Ut loford för hennes genialiska violinspel. Rubinstein x och fru Norman äro de, som gjort största ftore fl på detta års populära concerter i Belgiens hufvudstad, förklarar Etoile Belge. Utl Ånsfärja öfver engelska Kanalen. Sedan de båda förslagen om en brobyggnad öfver och en ut tunnel under Kanalen redan länge omordats, tyemf kes ett tredje, nyare och äfven u indre kostsamt förslag vara egnadt att förr kunna förverkligas — nemligen om en jernvägsfärja, som skulle befordeaUt hela Personoch godståg mellan Frankrike och England, utan att någon asstigning eller omlastning behöfdes. De färjor, som för detta företag, Ba International Communication.-, skulle byggas, äro ämnade att mäta 450 fot i längd, 57 fot i djup Til och 85 fot i bredd och att, drifna af angmachiner l om 1,500 hästkrafter, på en timme tillryggalägga sträckan mellan franska och engelska kusten, unJil der det dimensionerna skola nästan alldeles paralysera vågornas inflytande. Jernvägsvagnarna skola genom hydrauliska machiner förflyttas på och från färjorna. För att blifza oberoende af ebb och flod, I In vind och siö, skall på hvardera sidan en hamn Inanläggas. Den engelska hamnen skulle blifva il Dover och på franska kusten ämnar man välja ett U ställe mellan Cap Grsnez och Boulogne. Hela U! företaget skulle vara fulländadt inom tre år och kosta icke fullt 2 millioner : Alfred Russell Wallace, den bekante resannm den och haturforskaren, har i sitt verk Malaiska archipelagen, orangutangernas och paradisfoglarnes vo land, lemnat en skildring af sin resa och deri nedlagdt resultaterna at sina vetenskapliga undersökningar. Han har härtill behöft 7 år, ty så länge är det nemligen sedan han återkom till England med omkring 3,000 foglar af 1,000 arter, med mera än 20,000 skalbaggar och fjärilar af öfver 7,000 arter och med ett stort antal sköldpaddor. Han är en bestämd motståndare till U Humboldts och Pritchards äsigter, att alla oceanska racer i den s. k. malaiska archipelagen skulle vara afarter af en enda typ. Han delar denna archipelag i en östlig och en vestlig hälft, hvilka äro bebodda af två alldeles olika racer, den första af malaier och den sista af papuer. Den förra sär den betydligaste, och den andra den intressantaste, mycket mindre bekanta racen. Medan malaien är tillbakadragen och skygg samt mycket s litet påverkas at yttre inflytanden, är papuen stridbar och lidelsefull. Han skriker och skrattar, Toch tillochmed qvinnor och barn deltaga i hvarje förhandling. Han är större och starkare samt — såsom Wallace är böjd att antaga — mera intelligent än malaien. Men emedan han är mycket litet emottaglig för civilisation, skall han sannolikt försvinna, hvaremot malaien tyckes hafva en framtid för sig. Tillämnad verldsutställning i London. Det torde vara en temligen öfverraskande nyhet, säger ! Englische Correspondenz, att man häri London umgås med tanken på en ny verldsutställning. Åurnu har ingen tidning yttrat ett ord derom, men vi kunna icke desto mindre ansvara för uppgiftens riktighet och tillägga, att planen redan är nog långt framskriden för att med det första kunna öfverlemnas åt offentligheten. Såsom dess upphofsman är hr Cole, direktörn för Kensingtonmuseet, att anse, hvilken i förening med prins Albert, lord Granville och andra varit själen i de båda första utställningarna. Att densamma icke uppgöres efter det hittills så omtyckta mönstret, behöfver knappt anmärkas, ty en jatteutställning af gamla slaget läte sig för närvarande lika litet med utsigt till framgång föranstaltas i London som i Berlin eller Wien. Planen hvilar på en helt ny grund. De ofantliga dimensionerna skola vika för ett strängt urval. I stället för att upptaga allt hvad alla länders industriidkare finna för godt att insända, skall denna utställning inrymma blott det aldra nyaste och yppersta. Den skall, så att säga, hafvå karakteren snarare af ett industrimuseum än en industriutställning samt genom den höga betydelsen af sin halt dubbelt och trefaldt ersätta hvad den saknar i storartadt omfång. Till vinnande af detta ändamål ämnar man föreslå, att den hittills följda grundsatsen i afseende på juryn må tillämpas omvändt, d. v. 8. i stället för att såsom hittills denna på utställningsorten fäller sitt omdöme öfver det I lI redan utställda, skall en vid stränga lagar bunden e, jury i hvarje särskildt land bestämma, hvilka föJ remål som på grund af ötvervägande förträfflighet la l och nyhet äro värda att utställas i Londonerin-. dustrimuseet. Blotta tillåtelsen att exponera en artikel skulle innebära en stor utmärkelse, som egde mera värde än de hittills tilldelade hedersmedaljerna och ordnarne... Hvarje lands industriidkare skulle sinsemellan vara domare och jurymän, och månget ögonskenligt missbruk, som hittills — af politiska och andra s — förekommit ur vid prisfördelningarna, skulle derigenom verksamt n-förebyggas. Hvarie utstaällningsföremål skulle representera det bästa, som i sitt slag kunde af ett visst land åstadkommas. Medelmåttiga och dåliga alster blefve uteslutna och — hvad som vid alla plifvande utställningar torde komma att mycket afses — de dryga kostnaderna för hedersprisen bortfölle af sig sjelfva, då de sednare endast och allenast skulle bestå i sjelfva utställningsrätten. — Härmed hafva vi återgilvit deras grundtanke, som utkastat den nya utställningsplanen och nu med ifver arbeta på dess förverkligande. På vidare detaljer kunna vi för närvarande icke inlåta oss och tillägga blott, att inbjudningen möjligen kommer att utfärdas redan för år 1872. teng g. du et. an Svenskt tiensttolk i tyska husbönders

23 april 1869, sida 3

Thumbnail