Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1869, sida 2

aldrig har jag under de 40 år, som jag deltagit i det parlamentariska lifvet, varit vittne till en sådan triumf! Naturligtvis innehålla tidningarne i sin enthusiasm öfver talet många uttryck af den spanska öfverdriften. Så heter det t. ex.: I dag lyckönskar hela Europa den ryktbare professorn i historia vid universitetet i Madrid. Hans ord ha nu genom den elektriska gnistan flugit öfver hela jorden. Alla tyranner skola darra på sina stolta throner, alla folk hafva andats frihetens luft. Castelar är bestämd att sönderslita folkens alla bojor. Må derför alla folk med djup vördnad helsa honom som sin befriare! Några röfvare i provinsen Malaga hafva tillfångatagit sonen till en rik egendomsegare, släpat honom till bergen och sordra nu af sadren en hög lösesumma för hans frigifvande. En tidning yttrar härom: ,Detta bevisar ett ofantligt framätskridande, ty hittills hafva alltid röfrarne haft för sed att utan vidare omständigheter utplundra och döda sina offer. TURKIET. Om prinsens och prinsessans af Wales vistelse i Konstantinopel skrifves från Pera den 9 dennes: ,, Vid landstigningen gick sultanen sjelf det furstliga paret till mötes, erbjöd prinsessan sin arm och förde henne på det älskvärdaste sätt till de för henne bestämda rummen i palatset Salih Bazar, hvilket var ståtligt inredt för detta mottagande. Två eunucher ställdes till prinsessans förfogande. Efter sin vistelse i Paris och London har sultanen betydligt till det bättre förändrat sitt umgängessätt. Gammalturkarne häpnade naturligtvis vid åsynen af sultanens artighet mot en otrogen; ännu större harm väcktes hos detta parti, då det den 3 April för första gången hände, att en sultan i sitt eget palats satt till bords med europeiska damer. De engelska, franska, ryska och österrikiska ambassadörerna voro jemte prinsens och prinsessans af Wales sviter de enda inbjudna. Sultanen förde prinsessan till bordet, der han hade prinsen till venster och prinsessan till höger om sig. Vid slutet af taffeln reste sig sultanen för att uttala sina välönskningar för , Danmarks ros. Efter taffeln förde sultanen prinsessan i sitt harem, der en konsert uppfördes. Denna bankett kan väl sägas bilda en vändpunkt i det turkiska sällskapslifvet. Redan Abdul Medschid började så småningom att vid mottagandet af sina furstliga gäster afvika från den dittills följda stränga etiketten. Vid hertigens at Brabant besök, kort före Abdul Medschids död, följde han sin gäst till taffeln, och då denne frågade honom, hvarföre icke äfven han tog plats, svarade sultanen leende: ,La procbaine fois. Abdul Medschid dog kort derefter. Den nuvarande sultanen visade vid sitt tillträde till regeringen afgjordt retrograda tendenser; först efter återkomsten från sin resa har han tänkt på att inlösa det af hans bror gifna löftet, och så har det inträffat, att han spisat tillsammans med prins Napoleon, erkehertigarne och den engelske thronföljaren. Denna gång har han gått mycket längre än hans bror tänkt och derigenom så brutit med de gammalturkiska traditionerna, att man lätt kan fatta den ovilja, som derigenom framkallats hos ulemas och deras anhang. Den 6 April gaf engelske ambassadören en bal, som äfven bevistades af sultanen, och der han utmärkte sig för sin otvungna hållning och älskvärdhet. RUMÄNIEN. Den 13 dennes dog i Nizza Barbo Demeter Bibesco, furst Stirbey. Han var född år 1801 i Krajova och hade studerat i Paris från 1817 till 1821. Efter freden i Adrianopel tog han en verksam del i redaktionen af den nya statsförfattningen, och under den provisoriska ryska förvaltningen var han inrikesminister. Härefter tillbringade han några år i Paris, men blef 1837 justitieminister och införde i Wallakiet en handelslagstiftning efter franskt mönster. Under brodrens, furst Bibesco, hospodorat var han åter 1844 inrikesminister. I Juni 1849 utnämndes han sjelf af sultanen på sju år till hospodar. Då ryssarne om sommaren 19853 gingo öfver Pruth, flyttade han till Wien; 1 September 1854 återvände han till Bukharest och förde regeringen till den 7 Juli 1856. Enär han städse ifrigt förordat Wallakiets och Moldaus förening, blef han 1857 medlem af divanen ad hoc, och då han såg sitt mål uppnådt, lemnade han landet och lefde sedan omvexlande i Paris och Nizza. AMERIKA. Som bekant är, utnämnde presidenten Grant genast efter tillträdet af sitt embete till finansminister den rikaste köpmannen i Newyork, Stewart, hvilken dock måste afgå, emedan en gammal lag förbjöd en affärsmans inträde i kabinettet. Stewart har nu bragt till utförande sin Jes 3