Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 april 1869, sida 2

gen om och i hvad mån an utsträckning värnepligten eller beväring ldigheter berör den frihet från all utskrifning, som blifvit den berustade och roterade jordetillförsäkrad i och med de knektekontrakter; som blifvit ingångna mellan K. M:t och kronan å ena samt landskapernas menigheter å den andra sidan. Det må vara beklagligt att frågan om vårt försrarsväsen blifvit ställd på dema juridiska grund; men en gång der ställd; kan hon iska undanskjutas eller fördöljas, ukar måste rätioligen läsas. Sjelf ytterst vill rådig i saken, hade jeg önskat att vi egt kronojurister, tili hvill evarsiska dom kas ctol d tvist kunnet hå as: men het hia då jag vart nödsakad att bilda mig elt omdöme i ämet, icke kunnat undertrycka den mening, att de ifrågavarande kontrakterna ega en långt mera bindande kraft, än man från: regeringens sida synes hafva velat tillegna dem. Hvar ken 80:de Sn i regeringsformen eller den negativa bestämmelsen i 73: die S:n synes mig kunna tabba det ingångna astalet. Fill det myckna, som i detta ämne blifvit redan ordadt i K. M:ts proposition, rustningsoch roteringskomitöens betänkande amt utskottets utlåtande, vill jag här bl ott anföra ett enda argument. Då man anmärkt, att berärin sskyldigheten utgör ett personligt åliggande. som ej har något att skaffa med det real-onus, som roteringen innebär, må erinras, att detta personliga åliggande kan med ett lätt utfördt agstadgande öfvergå det också redan, i vå ringsförsattning, gjort, nom att erlägga 100 beväringsöfningarne. ( ill renl-onus, såsom r nu gällande bevädå en man kan gerdr befria sig från m nu en rotehållare, vid inträdet i beväringsåren, eller hans son, föredrager att er! ägga dessa hundra riksdaler, så har han ju i sjelfva verket bliftit drabbad med ett nytt real-onus, i och för uta ipgen, oaktadt knekte-kontraktet der irikallat honom. Fill att komma utur detta dilemma lärer, enligt mitt förmenande, ingen annan utväg gifvas, än en aflösning af indelningsverket, efter derom träffad öfverenskommelse med samma landskapsmenigheter ned hvilka knektekontrakterna blifvit insångna. Det är också derföre jag biträdt utskottets beslut i 37:de S:n, börande dervid erinra, att utskottet, såsom af dess motivering tydligt synes, ingalunda velat binda riksdagen vid ett redan nu fattadt beslut derom, att indelningsverket bör af. ösas och vårt försvarsverk byggas på zrunden af allmän värnepligt, utan endast begära ett förslag i denna del från regevingens sida, på det man må kunna klart se huru saken skulle i verkligheten gestalta sig. — — — —