Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 april 1869, sida 2

vore i besittning af den bestämningsrätt, som eganet af jorden medför; och ej mindre till följd iraf, än äfven för att kunna för framtiden för omma ett för staden menligt fortsatt bebyggande af såväl omnämnda berg som andra närbelägna platser, hvilka för sådant ändamål nyligen i allmänna tidningarne till upplåtelse utbjudits, afrensom för vinnande af en lämpligare gräns mot Krokslätt, har städse såsom ett önskningsmål för väfvat beredningen, att staden kunde förvärf-a sig eganderätten till såväl Landala som Gibraltar, hvilket, om man tager i beräkning, de afgäld som erläggas af såväl tomtinnehafvare i Landalabergen, uppgåerde enligt egarens uppgift till Ett tusen trehundratjugosex rdr 41 öre årligen, som ätven tomtlegor från Brantdala, hvilka sistnämnda, utgörande likaledes enligt samma egares uppgift för hvarje år sexhundrafyratiosex riksdaler 71 öre, enligt hvad förut är nämndt, skulle åtfölja köpet af Landala och till staden öfvergå, samt de arrendeafgifter, som kunde vara att äkna för sjelfva jordegendomarne, synnerligast om dessa indelades och upplätos i mindre till uppförande af villor lämpliga lotter, enligt beredningens förmenande, skulle kunna ske utan någon eller åtminstone icke synnerligen stor ränteförlust å köpeskillingarne, helst en skälig nedsättning af dessa med säkerhet torde kunna påräknas om köp verkligen ifrågakomme. En sådan öfvergång till staden af eganderätten till egendomarne Landala och Gibraltar skulle dock, enligt beredningens tanka, icke anleda till desammas förening med staden i vidsträcktare man eller på annat sätt, än att hela området skulle införlifvas med Göteborgs polisdistrikt, och staden vidkännas kostnaden för sundhetsväsendets öfvervakande och allmänna ordningens upprätthållande derinom, hvilken kostnad icke torde böra öfverstiga hvad som motsvarar aflöning och beklädnad till fyra poliskonstaplar. en så beskaffad lösning af frågan, ärd den än vore, skulle, oberäknadt den årliga kostnaden för ordningens vidmakthållande, medtaga en kapitalutbetalning af omkring Etthundratusen riksdaler, har beredningen, som icke tillåter sig ingå i bedömande at kommunens förmåga under närvarande tid åtaga sig en så belig utgift, och hvars uppdrag dessutem icke omfattande, ej tilltrott sig att framlägga ett förslag i denna syftuing. För beredningen återstår alltså till sist att yttra sig, rörande framställningens senare del, eller lämpligheten af Landalabergens införlifvande med stadens polisdistrikt, oberoende af frågan om sjelfva egendomens inköpande till staden, samt åtagande för staden att bekosta den härför erforderliga polispersonalen; och åberopar beredningen, beträfande denna del at framställningen, de skäl och upplysningar, som här ofvan blifvit aniörda och legat till grund för beredningens afstyrkande af Landalabergens förening med staden, och af hvilka otvetydigt framgår, att de förutsättningar, hvarunder framställningen skett, eller att de i Landalabergen bosatta personer tillhörde staden, voro der mantalsoch skattskrifna samt till staden erlade sina utskylder, icke öfverensstämma med verkliga förhållandet, samt att, så framt staden icke tillegnar sig eganderätt till Landala egendom, den sagda egendomen underlydande, i Landalabergen bildade koloni, oaktadt dess närbelägenhet till staden, för densamma måste anses fullkomligen främmande; på grund hvaraf beredningen jemväl afstyrker framställningen om Landalabergens införlifvande med stadens polisdistrikt och åtagande för staden att bekosta den erforderliga polispersonalen. Tillståndet inom Landalabergen, beträffande såväl sundhetsväsende som allmän ordning, sådant det blifvit med fullkomlig sanningsenlighet skildradt af kommunalnämnden, hr kronofogden Iledenskog, med flera, är dock, efter hvad förut blif vit nämndt, allt för betänkligt och vådligt ej mindre för invånarne sjelfva, än för staden, att ej påkalia skyndsamma och genomgripande åtgärder och anordningar för åstadkommande af nödig förbättrieg derutinnan, hvarföre beredningen, som icke vill inlåta sig i något bedömande om och i hvad mån egarne af Landala, hvilka verkställt upplåtelsen och på sådant sätt tillskapat denna koloni, till följd deraf må vara lagligen förbundna att vidkännas de med sådana anordningar förknippade kostnader, tillstyrker, att Herrar Stadsfullmäktige i det yttrande, som kommer att till Konungens Befallningshafvande i linet afgifvas, måtte hemställa, att Konungens Befallningsbafvande, med hemtadt stöd af 30 S i Kongl. Maj:ts nådiga ordningsstadga för rikets städer den 24 Mars nästlidet år, måtte förordna om inrättande i Landalabergen af så. dana anstalter, som för upprätthållande af ordning, sedlighet och sundhet derstädes äro erforderliga. — Nya Teatern. Verdis opera ,Hernanix, som i går afton uppfördes för första gången under sejouren, beredde publiken en musika konstnjutning at stort intresse. Öberäknadt några ojemnheter, hvilka oftast vidlåda en första representation, gick det hela med ett lif och en dramatisk kraft, som ovilkorligen ryckte åhörarne med sig och framkallade talrika bifallsyttringar. Af serskildt intresse var herr Garcias verkligen utmärkta återgifvande af Silvas parti, och äfven fröken Domasi, såsom Elvira, rönte talrika bevis på publikens belåtenhet. IIrr Sahatini och Guadagnini bidrogo äfven förtjenstfullt till det angenäma intrycket af det hela, hvarjemte körpersonalen förtjenar en serskild eloge. — Vi skola längre fram återkomma till en närmare redogörelse för utförandet en detail. Operan är uppsatt med den omsorg, som herr Strakosch redan ådagalagt vid föregående tillfällen, och man kan ej annat än vara honom tack skyldig för hans outtröttliga bemödanden att söka tillfredsställa publikens billiga anspråk. Den uppmuntran hans företag redan rönt bör vara honom en borgen för att publiken uppskattar hans rastlösa sträfvan, hvilken beredt och ännu kan bereda oss mången