Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1869, sida 2

Article Image
rikUgaste, men man skulle tulllka derigenom beträda en väg, som ledde så långt som möjligt bort från målet. En församling af biskopar skulle naturligtvis aldrig godkänna något annat förhållande mellan den heliga stolen och konungariket Italien, än det nu bestående. Men t. o. m. i händelse af, att man af konciliet kunde vänta en fördomsfri uppfattning, skulle Italien aldrig kunna gå in på att på sådant sätt underhandla med Rom. Den moderna Statsrätten vet icke utaf några koncilier, och de tider äro för längesedan förbi, då en församling af kyrkofurstar förmådde afgöra politiska förhållanden mellan tvenne länder. Troligen skulle konciliet t. o. m. upphäfva sig till en andlig domstol, som ———— —— vore tillsatt att döma Italien. Under det: de nämnda ryktena således låta högst osannolika, bekräftas deremot från flera håll, att Frankrike på den sednaste tiden ånyo med stor ifver underhandlat med den romerska kurian om ett modus vivendi med Italien. Den österrikiske erkehertigen Ludvig Viktor har under namn af grefve Griesheim i sällskap med prinsen af Wasa, hvilken sistnämnde reser under namnet grefve Itterburg, ankommit till Genua. FRANKRIKE. Under debatten i lagstiftande församlingen om finanslagen bekämpade GarnierPages i ett längre tal ,,systemet af den beväpnade freden, hvilken kostade Frankrike ensamt större summor än Nord-Tyskland och Österrike tillsammans. I det tal, hvarmed finansministern Magne bemötte Garnier-Pages anfall, yttrade han bland annat: ,, Som ett medel att förbättra ställningen föreslår Garnier-Pages, att vi skola låta en fred med fullständig afväpning träda i stället för den väpnade freden, och sålunda införa en besparing af 200 mill. fr. i armöbudgeten. Han har medl: stor vältalighet skildrat fredens fördelar. Så länge det gäller filosofiska och patriotiska önskningar, lemna vi honom rätt deri. Men har hans förslag någon praktisk betydelse? Låtom oss undersöka detta! Garnier-Pages önskar en fred med afväpning. Hvem önskar icke detsamma? Men för att kunna bringa denna önskan till utförande, måste man dock vara två eller flera. Derefter fråga vi: skola våra goda och fredliga atsigter äfven finna genklang hos andra? Är Ni då äfven säker på, att det ögonblick, då vi börja vår afväpning, icke skall blifva början till ett krig? Eller är det icke sannolikare, att de stora utgifterna för armåen och flottan äro ett af de väsendtligaste stöden för fredens upprättbållande? Garnier-Pagås frågar: Ivartill skola vi hafva en armå till ständig tjenst? Som exempel på, att det icke behöfver vara så, anför han Preussen, men utan att beräkna, hvad en sådan organisation som den preussiska skulle kosta oss. Han påstår än vidare, att man kan improvisera soldater, samt att den stora krigsmaterielen ej är nödvändig, enär landet i nödfall lätt skulle kunna åstadkomma allt, hvad det behöfver till sitt försvar. Huru? Kunna vi improvisera fästningar, artilleri och krigsskepp? Då fienden står ör vår dörr, skulle vi så i en handvändning väpna och inöfva soldater för att aftillstånd yttrade ministern i samma tal: Det är klart, att vi icke kunna veta, hvad som skall ske under innevarande år. Det kan inträffa olycksfall, dåliga konjunkturer osh en svag skörd; men vi hafva resultatet af årets tre månader för oss, hvilket berättigar till goda förhoppningar. I Januari 1869 har inkomsten varit 5,300,000 fr. större än i Januari 1868; i Februari 3,900,000 fr. större, i Mars 1, 163,000 fr. större, samma 13,347,000 fr. Då man härtill lägger 4 millioners öfverskott från budget rectificatif, får man en inkomst, som varit 18 mill. större än förut beräknadt var. Det är visst sannt, att framtiden är osäker, och att det kan komma nya utgifter; men jag skulle under alla omständigheter sätta mig emot, att man räknar på de nämnde behållningarne. Med afseende på budgeten för 1870 antydde finansministern, att finansförslaget utvisade ett öfverskott af 1,400,000 francs. Då man genomläser de tal, som blifvit hållna under behandlingen af finansförslaget, kan man tydligt märka, huru valen redan nu beherrska hela den inre situationen samt att frågan om uppställandet af de officiella kandidaterna blifvit diskuterad med långt större ifver än de i nämnde förslag uppförda summorna. Det väckte derföre en viss munterhet i mötet den 5 dennes, då Louvet, efter en lång debatt mellan inrikesministern och Picard om de officiella kandidaterna, begärde tillåtelse att ,få tala något om finansförslaget, eftersom detta ju står på dagordningenVid en auktion af målningar, som tillhört Fould, har man sett ett nytt exempel på de enorma priser, hvarmed i Paris konstverk betalas, om de motsvara modet eller tillhört högt stående personers samlingar. Icke så få taflor betaltes med 50,000 fr., några med t. o. m. öfver 60,000 fr. ENGLAND. Redan före presidenten Grants tillträde till sitt embete uttalade den engelska pressen Snppossitioner om, att Reverdy Johnson skulle blifva rappellerad från sin post som representant i London för Förenta Staternas regering. Saken sättes nu vända faran? Om finansernas nuvarande! I

12 april 1869, sida 2

Thumbnail