Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1869, sida 1

Riksdagen. te kammaren har i Lördags godkänt statsutskottets förslag om en anhållan till Kongl. Maj:t att taga i förnyadt öfvervägande möjligheten af skyndsammare granskning i kongl. kammarrätten af kongl. kommerskollegii räkenskaper, samt om en förändrad bokföring af manufaktur-diskonten; fvenså gillades att utskottet afstyrkt motioner, dels om gästgifveri-, håll-, reserv-och postskjutsens skiljande från jordbruket och dels om förändrad reglering af tjenstemäns aslöning m. m. Men den hemställan, utskottet gjort om indragr vid innevarande års slut af ullmagasinet i Nor köping, blef deremot ogillad. Någon större meningeskiljaktighet yppade sig icke angående dessa frågor, men då derefter lagutskottets utlåtande om motioner, åsyttande förändring i föreskrifterna för utöfvande af rösträtt i kommunala angelägenheter förekom, uppstod en liflig diskussion, som fortgick under återstående delen af dagens sammanträde. Utskottet har afstyrkt åtskilliga motionärers framställningar: om röstning per capita; att ingen må tillmätas större röstantal, än som svarar mot 10 gånger den jemna qvoten af kommunens hela bevillning, dividerad raed de röstberättigades antal 0 v. men deremot föreslagit för städerna i allinbet: .Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden; eller i något fall för högre otal än det, som motsvarar bevillningen för 10, 000 riksdalers inkomst af kapital eller arbete; och för Stockholm: .ej må för någon beräknas flera röster än som svarar emot en femtiondedel af valkretsens hela röstetal efter röstlängden och i intet fall högre antal röster än det, som motsvarar bevillningen för 10,009 riksdalers inkomst af kapital eller arbete. För utskottets hemställan yttrade sig grefve E. Sparre, v. Geijer, Faxe, Ch. Dickson, de Mar6, Hazelius (som likväl önskade, att endast 15 af röstantalet utan vidare skulle fastställas som maximum) grefve O. Mörner, frih. A. C. Raab, hrr Frisk och v. Gegerfelt, som i allmänhet yttrade sig för nödvändigheten af att nedsätta det