Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1869, sida 2

som hufvudpankter. Alla äro derföre äfven temligen eniga om, att ett till en punkt lokaliseradt krig nästan icke låter tänka sig. Den sydtyska frågan har en gång kommit å bane, och nästa krig skall nog bringa den till lösning, t. o. m. om det första kenonskottet skulle lossas på ett mycket stort afstånd från oss. ITALIEN. Den från Florens återvände österrikiske fältmarskalken Möring har — enligt den österrikiska , Neue freie Presse — erfarit de största prof på artighet af konung Victor Emanuel, och har på hemresan vid jernvägsstationerna i Verona, Venedig, o. S. v. blifvit mottagen af divisionsgeneraler. En af tidningarna i Florens meddelar, att den italienske generalen Della Rocca, som mottog kejsaren i Triest, i ett samtal med rikskansleren Beust på Menabreas vägnar lärer hafva uppmanat denne att göra sitt inflytande gällande för att utverka, det de franska trupperna snart utrymma Kyrkostaten. Angående den af oss förut omnämnda sammansvärjningen och de till följe deraf skedda häktningarne meddelas, att en på ön Capri företagen oväntad inspektion gifvit regeringen rörelsens trådar i händerna. Det heter, att det upptäckts en mängd förbindelser mellan militärer och det allmänna republikanska förbundet; att underofficerare i trakten af Neapel blifvit gripna på färsk gerning att göra propaganda för Mazzini; att upproret skulle utbryta under påskdagarne; att konung Victor Emanuel skulle undanrödjas, o. s. v. Dessa meddelanden äro dock utan trifvel mycket öfverdrisna; men det kan ej förnekas, att på flera ställen i landet råder mycken oro och jäsning. I Ancona, hvars befolkning anser sig nedtryckt af skatter, trängde sig för en vecka sedan en talrik folkskara in i rådhuset och slog sönder inventarierna. En del af folket anser, att tuilerierna och vatikanen äro skuld till nästan allt ondt; att konungen af likgiltighet arbetar dessa , Italiens fiender i händerna, och att revolutionen, efter hvars seger naturligtvis fransmännen skulle utkastas från Rom, är den enda räddningen. I Rom — likasom på många andra ställen i de katholska länderna — vidtagas storartade förberedelser till en stor kyrkofest med anledning af påfvens 50:åriga jubileum som prest. Pius IX är född den 13 Maj 1792 i Senigaglia. Han är son af grefve Mastai Ferretti och erhöll i dopet namnet Johannes Maria. Redan vid tidi :a år visade han böjelse för presteståndet, men hindrades under flera år af en epileptisk sjukdom att studera. Han blef emellertid fri från denna sjukdom, och den 10 April 1819 blef han prestvigd. Under flera år förestod han sedan en anstalt för töräldralösa barn, der han redan förut lemnat undervisning. År 1823 följde han den påtlige nuntien till Chili. Vid hemkomsten härifrån erhöll han ett kanonikat och blef tillika föreståndare för det stora St. Mikaelshospitalet. År 1827 förflyttades han till Spoleto och blef 1832 utnämnd till biskop i Inmola. På begge dessa ställen utveckjade han en omfattande verksamhet och grundlade flera milda och välgörande stifelser; öfverallt lade han i dagen sin stora rlek till de fattiga, föräldralösa och an-l Ira olyckliga. År 1840 blef han kardinal, och år 1846 blef han vald till päfve. FRANKRIKE. Den allmänna uppmärksarpheten är nu fära nog uteslutande fästad vid valen. ide regeringens tidningar och de sjelf-I ständiga organerna meddela dagligen en schronique electorale, d. v. s. notiser ansående valrörelsen i Paris och departe-A nenten. Antalet af de kandidater, som sfterhand blifvit uppställda, lärer redan m ( t belöpa sig till 3,000. Man känner nu värmare de tvenne brochyrer, som franka regeringen skall låta utkomma med uledning af de förestående valen. Den esta — med titeln ,,Lettre å un eleccur — lärer icke, som tidningarne förut ppgifvit, företrädesvis vara beräknad på rbetsklassen, utan skall innehålla ett allnänt försvar för den kejserliga politiken,: ocielt med afseende på de utländskaft hällandena. Skriften säges vara förfat-s ad at kejsar Napoleons kabinettschef,i tatsrådet Conti, och lärer vara genom-sc edd af kejsaren sjelf. Den andra officiö-h a brochyren skall heta: ,,De sccialaft ramstegen under det andra kejsardömet, i nnehållande statistiska upplysningar oms j f a u e materiella förbättringar, som blifvit geomförda. Begge skrifterna skola kunna öra goda tjenster åt de officiella kandiaterna under striden med oppositioen. Det omtalas dessutom en samng af Berangers sånger, hvilka förherrga Napoleon den store. Som exempel på, so uru den oppositionella pressen söker be-II