Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1869, sida 2

och Bohus län, en on, som är ämnad att tillsvidare hällas öppen endast under sommartiden och då skall utvexla post direkt med postkontoret i Uddevalla och postexpeditionen i Lysekil. Till föreståndare för den nya postanstalten är förordnad handlanden Amandus Henriksson. öneregleringsfrågan i Marstrand. Kongl. Maj:t har under den 19 sistl. Februari fastställt den af Marstrands stadsfullmäktige föreslagna stat för samma stads embetsoch tjenstemän, hvilken uppen, gistratssekreteraren, stadsros zarie och notarius publicus: loeoenn. .. 1.200. tjenstgöringspengar ..... . 1.200. 2.100. jemte expeditionslösen af hvad nama och beskaftenhet den är eller blifver. De borgmästaren tillkommande andelar uti de magistratens ledamöter, enligt gällande för! gar, tillkommande provisioner för bouppteckningar, arfskiften och auktioner, äfvensom hvad honom skulle tillfalla af de andelar uti tolag, hamnumgälder, vågoch tunupenningar, hvilka för närvarande äro till magistraten anslagne, skola oafkortadt ingå till stadskassan, sedan de i detta förslag upptagna aflöningar blifvit fastställda. Två rådmäns aflöning utgår, såsom för närrarande, utaf provisioner för bouppteckningar, arfskiften och auktioner samt andelar af tolag, hamnumsalder, vågoch tunnpenningar. Anslag till biträde åt magistraten vid bandläggning af kronouppbördsärenden samt förrättande af mantalsskrimingar 300 rdr, eller det belopp, som utgår till nuvarardekronouppbördskassören. En stad: e och chirurg: len .... 4503 En 1 och stadsexekutor: tjenstgör STAV . 300. I. 200. 500. Magistraten hade deremot föresla t att borgmästarens löneförmåner skulle bestämmas till 3,000 dr jemte expeditionslösen och att aflöningen för tadstiskalen skulle höjas till SO rdr, samt att anslaget till biträde vid kronouppbördsärendenas handläggning skulle fastställas till 450 rår, hvilket förslag konungens befallningshafvande i länet hade förordat; men fann Kongl. Maj:t skäligt att härvid icke fästa afseende. — Svenska postkontoret i Hamburg tängdes den 31 Mars, för att icke mera öppnas. I N. D. A. läses om detta postkontor följande: När det törst öppnades, lär icke med visshet kunna utrönas; men dess anor på längre tillbaka än Kalmar-unionen, och dess tillvaro var vida älsendet inom Sverge, Norge och Dani kställdes medelst kuer eller pr örst tillfälliga, derefter regelsigt expedierade bud emellan de förnämsta afrternaoch i den mån brefantalet ökades, kunde en sådan entreprenant brefresande associera sig med någon annan, sjelf qvarstanna på den vigtigaste plats m breffaktor och låta sina tjenare (4hBoten) verkställa resorna. Hvad Sverge beträffar, afslöt det redan kort efter första Hansadagen i Libeck 1260 handelsfördrag med Hamburg och .Skanefararesällskapet, som var ett af dem, hvilka för egen räkning underhöllo budskicki (-Botenpost) till och från Hamburg, hvilatt denna postbefordring var till redan areunionen. Före medeltidens slut hade brefexpeditioner uppstått i Hamburg, gaf Ilamburgs äldste anledning att i en besvärsskrift anmärka, att de voro ,lika många som tegelpannorna på taken) Vid medlet af 1600-talet upptogs det svenska postkontoret främst bland 9 utländska sådana i Hamburg. Redan långt derförinnan fördes svenska posten till och från Hamburg genom Danmark af svenska postiljoner, hyartill Sverges rättighet ånyo bekräftades genom freden i Brömsebro (1645), Köpenhamn (1660) 0. s. v. och fortfor denna posttöring ända till Kieler-freden (1814). År 1662 var det svenska generaler, som beskyddade Hamburgs holländska postföring mot ,,de kejserliga, och 1684Sverges konung, som gaf Hamburg och Amsterdam uttryckligt tillstånd att föra sina poster genom hans hertigdöme Bremen; hvarpå Hamburg läpgre fram sökte och vann efterträdarens, Carl den tolftes, ,nådigaste konfirmation. Danska IIamburgerpostkontoret förestods till och med vid början af 1S:de seklet af preussiska postmästare, och den år 1504 aflidne Liders förenade i sin hand både stadens egen , Botenpost samt preussiska och danska kontoren. Etter honom utnämnde Preusseu en Wentzhardt, den äfven Danmark antog, men Hamburg föredrog en annan, emedan W., såsom kapitular vid Hamburgs domkapitel, ,icke var Hamburgerborgare, utan ,svensk vasall Sedan danska kontoret 1736 fått at Hamburgs senat skriftligt dokument öfver sitt postprivilegium derstädes, begärde och erhöll äfven Sverge ett sådant, dateradt den 24 April 1739. Från 1799 egde svenska postkontoret eget hus, beläget i närheten af domkyrkan (S:t Petri). hvilket dock efter ett antal år åter afyttrades. LUtter den stora branden (1542) uppbygdes på stadens bekostnad ett stort palats, med lokaler beräknade för alla de postant, som då saknade egna hus, nemligen: Hamburgs, Sverges, Thurn und Taxis och Hannovers; ehuru Sverge, så länge dess post stod under residenters ledning (intill 1950), icke deraf begagnade sig. Men sedan serskild postdirektör blifvit tillsatt, inflyttades svenska posten i det huset och förblet der i tio år eller till 1866, då det derifrån flyttades till Passage Scholvien, i följd af krigshändelserna 1866, hvilka verkade en total omstöpning af samtliga postverken i Hamburg, ej mindre än af postförhållandena inom hela Nordtyska förbundet, Det blef äfven på allvar för svenska postkentoret början till det slut, som vi i dag notera. IIuruvida detta postkontor i ekonomiskt hänseende varit för postverket förlusteller inkomstbringande, är en fråga, som vi för tillfället ej kunna besvara. Huru dermed än förhåller sig, är det i alla fall med en känsla af vemod, som vi nu taga afsked af, så att säga. Sverges sista kontinentala besittning, som påminner om en tid, då vår makt var större än nu. Till sist egna vi en tacksamhetsgärd åt den man, som nu sednast under många år förestått detta postkontor, för den synnerliga beredvillighet och lvilja, hvarmed han alltid gått landsmän tillhanda med råd och hjelp. Saknas icke postkontoret, skall postmästaren dock länge saknas Meteorologiska observ.