Italienska Operan. verdis förl. Tisdag och i går af de italienska operasällskapet gifna opera U ballo in maschera uppfördes första gånge på Apollo-teatern i Rom under karnevale 1859. Ämnet är detsamma som i Auber för vår publik sedan hr Gaudelii daga bekanta opera Gustaf eller Maskerad balen. Det har således för oss svenska det särskilda intresse, att det omhandla en tilldragelse ur vår egen nyare historie neml. konung Gustaf II:s mord genon Ankarström på en i kongl. operahuset Stockholm — ,tjusarekonungens eget skapelse — gifven maskeradbal natte emellan den 16 och 17 Mars 1792. den af Scribe författade libretton är emellertid de historiska motiverna til detta mord så till vida vanställda, at Ankarström framställes såsom en konungens förtrogne, som först efter upptäckten af et kärleksförhällande emellan konungen ock sin maka öfvergår på de missnöjdes sida Dylika sriheter på den historiska sanningens bekostnad förekomma enkannerligen hos franska opera-librettister ofta nog och få väl äfven opåtaldt passera, då ämnet tillhör en redan något aflägsen tidpunkt Då deremot, såsom i den scribe-auberska operan är fallet, handlingen ligger oss så nära, att vid tiden för den nämnda operans författande och första uppförande personer ännu lefde, som bevittnat och voro personligt intresserade i den deruti skildrade tilidragelsen, så kunde protester mot en sådan ,,romantisering, som den Seribe här hade tillåtit sig, svårligen uteblifva. Så berättas bland annat, att den olycklige konungamördarens enka, då ännu i lifvet och bosatt i Leipzig (hon dog 1814 i Stockholm), funnit sig i egenskap af maka kränkt genom det sätt, hvarpå hon i operan fr illes, och inledt en process mot Scribe, likasom hon derjemte säges hafva hos vederbörande i Tyskland gjort anhållan om förbud mot operans uppförande. Ehuru denna hennes begäran icke kunde bifallas, hade den dock till följd, att operan flerestädes icke gass i dess urspruvgliga skick, om än handlingen sörblef ungefärligen densamma. Så ändrades dess titel till ,,Balnatten; af konung Gustaf III af Sverge gjordes en hertig Olaf af något land hvar som helst, Ankarström omdöptes till Reiterholm o. s Äfven den verdiska operan hette från början Gustaf III, men dess text har till töljd af censurens anmärkningar måst undergå så betydliga förändringar, att den förlorat ända till sista skymten af historisk anstrykning. Så har operans titel måst ändras till ,, En maskeradbal; handlingen är här förlagd till Boston och i st. f. kon. Gustaf III finner man en guvernör Riccardo, i st. f. gardeskaptenen Ankarström en Renato, i st. f. ädlingarne Horn och Ribbing de plebejiska namnen Sam och Tom, i st. s. en mämsell Arvidsson zignenerskan Ulrica och i st. f. det mördande skottet en — dolkstöt. Vid den verdiska operans uppförande på Italienska operan i Paris undergick texten den ytterligare modifikation, att scenen förflyttades till Neapel och Riccardo blef den spanske guvernören derstädes, hvarjemte operan, ursprungligen i tre akter, delades i fyra. Den gifves nu i fem akter. Att vid här omförmälda förhållanden det vid den verdiska ,,Maskeradbalens sättande i scen icke heller kan blifva fråga om historisk trohet i kostymer o. s. v., följer af sig sjelft.