Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1869, sida 3

2 C— OTO f41111111100 för någon, hvilken vill förtjena att kallas en upplyst medborgare. Det första af de begge redan utkomna häftena är egnadt åt Sverge, Norge och Danmark och det sednare åt Ryssland, Finland, Storbritannien, Frankrike, Nordtyska Förbundet, med särskildt afseende på detsammas ledare Preussen, samt de tyska Istater, som icke tillhöra detta förbund. Den rikedom på detaljupplysningar, som innehålles inom det, relativt taget, inskränkta utrymmet, gör arbetet förtjent af en långt allmännare spridning än den at förs. beräknade. I synnerhet äro statsförfattningarna, deras historiska utveckling och de statsrättsliga förhållandenas natur och uppkomst klart och noggrannt framställda. Så finner man ett fullt tillfredsställande referat at den svenska, den engelska och den franska konstitutionens innehåll jemte en pålitlig historik öfver de begge förstnämnda författningarnas utveckling; så ser man på några få blad sammanförda den länge sväfvande och nu genom öfvermakten afgjorda slesvigholsteinska tvistefrågans hufvudpunkter, betraktade både från dansk och från tysk synpunkt; så förekommer en skildring af; Polens delningar och slutredogörelse för det sätt, hvarpå de sist erhållna styckena af den fordna grannrepubliken omsider införlifvats i den moskovitiska statskolossen; så erhållas slutligen noggranna upplysningar om det sätt, hvarpå Preussen sökt och lyckats att realisera de tyska enhetssträfvandena, samt om det tillstånd, hvari f. d. medlemmarne af Tyska Förbundet, oberäknadt Österrike, nu befinna sig. Hvad förf. sålunda meddelar innehåller många fakta tillhöriga den nyaste tidens! historia, som af mängden utaf läsare icke kunna vara fullständigt kända, ehuru de mycket väl förtjena att vara det. i Att dessa ,Anteckningar icke äro af-. sedda för allmänheten, finner man redan ! af sjelfva formen. Dermed vilja vi ej ha! sagt, att denna är höglärd; tvärtom är den så enkel och populär som möjligt. Men förf. framträder här i ,neglige och icke ,,uppsträckt, såsom den der ämnar presentera sig för publiken. Vi tycka oss se honom docerande unga akademiska, medborgare, icke i katedern utan helt förtroligt i hemmet, iklädd nattrock och rökmössa. Så förklaras lättast stilens vårdslöshet, tavtologierna, åtskilliga mindre egentliga uttryck äfvensom ojemnheten i kommateringen, hvilket allt man icke väntat att finna i ett arbete af en medlem utaf svenska akademien, som genom föregående arbeten visat sig vara en ganska utmärkt stilist. Vi vilja här exempelvis anföra några uttryck, med hvilka vi ha svårt att förlika oss. Förf. säger: , Norge sträcker ån sig rundtomkring Sverges nordligaste del, men vore detta förhällandet, skulle ju Svorges nordlägaste del utgöra en enclav i Norge. ,Niågon skyldighet, heter det, för konungem att besöka Norge finnes endast till så till vida, att grundlagen säger, att konungen skall uppehålla sig i Norge någon tid hvarje år, såvida ickel vigtiga hinder möta. Denna tolkning af det ifrågavarande grundlagsbeslutet förekommer temligen vågad, alldenstund om-l. ständigheterna möjligen kunde medgifvaJ! längt tätare kungliga besök än grundlagens stiftare någonsin åsyftat. På ett); ställe läses: ,,gaölernas tillvaro såsom egen nationalitet är i senare tider mycket för-I svagad genon blandning med de egent-! liga skottarne. På samma gång som läsaren lätt fattar andemeningen i denna upplysning, måste han undra öfver, att någon sa folkstam kan sägas ha , tillvaro såsom nafio-8 nalitet, äfrensom öfver att denna till-J) varo kan försvagas. ,Det brittiska ri-JI ket i Indien, säger förf., ,utgör såledesl; ett stort asiatiskt herravälde under Eng-JI lands öfyerhöghet. Det torde dock kunna 1 påstås, att sjelfva herraväldet är euro-su peiskt, ehuru landet är beläget i Asien, ) och det stora flertalet af innehyggarne e äro af asiatisk stam. Då man läser or-I den: ,ett asiatiskt herravälde under en-J) gelsk öfverhöghet, skall man, ifall man je vore på förhand underrättad om för-la lällandet, antaga, att det är fråga om ett so and beherrskadt af en asiatisk furste un-t ler engelsist beskydd. . Med afseende på norska storthingets! i organisation nämner förf, att den, somlg ir ställd under förmyndare, är försatt ilv conkurstillstånd eller anklagad för förbry-Irelser, ej får utöfva rösträtt, men urakt-v åter att anföra, det detta är förbållandet ned den, som varit dömå till tukthus, d slafveri eller vanärande straff, den, som el itan regeringens samtycke gått i främ-lfc mande makts tjenst, den, som förvärfvatin sig medborgarerätt i en främmande stat, p och den, som öfverbevisats att ha köpt sh röster, sålt sin egen röst eller röstat ilsi ner än en valförsamling. Cm valbarhe-m en till underhuset i England säger förf.;!d den är nästan alldeles oinskränkt, der ss fordras endast 21 års ålder, och den cen-lir sus, som har funnits för valbarheten, är d fskaffad. Detta är ej exakt, då valbar-o neten fortfarande är inskränkt genom stad-g sandena, att domare, prester och upp-k bördsmän ej få vara medlemmar af underhuset. i Förf. vill icke veta af nåzra andra ur-le invånare i Frankrike än gallerna och sä-fe ger: ,har någon äldre befolkning tunnits, li så ligger dess tillvaro aldeles utanför hi-m storiens gräns, samt erkänner blott, att h Or pen a