Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1869, sida 2

Article Image
dande saKtum. H. QQAQOQOAA —— UTRIKES. FRANKRIKE. Ju mera den tidpunkten närmar sig, då franska nationen genom de allmänna valen till lagstiftande församlingen skall tillkännagifva sin mening angående den af kejsaren följda politiken och uttala sina åsigter om Frankrikes inre och yttre förhållanden, desto större ansträngningar göras både från oppositionens och regeringens sida för att bearbeta sinnesstämningen till den förestående stora striden. Oppositionen har under den sednaste sexåriga valperioden (1863—1869) varit representerad i lagstiftande församlingen med det ringa antalet af c:a 27 röster, hvilka dock haft en proportionsvis stor betydelse genom den omständigheten, att hufvudstadens representanter, hvaribland flera talare af första rangen, nästan alla funnos på venstra sidan, samt derigenom att antalet af de röster, som i hela landet blifvit lemnade åt oppositionens kandidater, varit i jemnt tilltagande. Det blir i nästa månad fjerde gången, som valmännen under andra kejsardömet skola afgifva sina röster. Under året 1852 uppgick valmännens antal till 9,836,043, hvaraf blott 6,222,983 röstade. På de officiella kandidaterna föllo vid detta val 5,218,602 röster, på oppositionskandidaterna endast 810,962. är 1857 var antalet af de på listorna uppförde valmännen samt af dem, som afgåfvo sina röster, ungefär detsamma som år 1852. Regerings-kandidaterna fingo denna gång 5,200,101 röster mot 843,646, hvilka föllo på oppositionskandidater. Således ett litet nedåtgående i rösterna till förmån för regeringen, och en motsvarande tillökning i oppositionen. År 1863 utvisade vallistorna ungefär samma antal, men mängden af de röstande var större, nemligen: 7,283,028. På regeringskandidater föllo 5,362,380, men 1, S63, 672 på oppositionens representanter. Oppositionen hade således under de sednaste 6 åren vunnit cirka 1 million röster. Det är tydligt, att den kejserliga regeringen, med dessa statistiska uppgifter för ögonen, icke skall lemna något medel oförsökt för att leda och bearbeta den allmänna meningen i sitt intresse. Om resultatet af de förestående valen i det hela kan det icke heller vara något tvifvel, enär den förherrskande meningen i landet — möjligen hufvudstaden undantagen — är så fullkomligt gynnsam för den kejserliga regeringen, att en mycket ansenlig ministeriell majoritet alltid med säkerhet kan förutsägas. Derom vittnar också resultatet af de supplementsval, som under loppet af de sednaste åren förefallit i departementet. Oppositionen har vid dessa tillfällen vunnit några få segrar, men å andra sidan lidit en mängd nederlag, och detta t. o. m. i sådane fall, der den med säkerhet räknat på seger. Det skulle emellertid vara af stor moralisk betydelse för regerivgen, om den lyckades bryta den oppositionella falangen af representanter för Paris, och det skall helt visst blifva i denna riktning, som regeringen företrädesvis samlar sina krafter och sätter alla medel i gång för att vinna ett gynnsamt resultat. Det faller af sig sjelft, att departementen icke heller skola blifva försummade; men från detta nåll hotar långt mindre faror. Hvad som under alla omständigheter vid de förestående valen både i och utom Paris måste uppmana regeringens anhängare till förökad uppmärksamhet och ansträngning, är den omständigheten, att valrörelsen och valstriden — så vidt man kunnat märka — år 1869 skall blifva lifligare och mera omfattande än vid något af de tre föregående valen. Hvilket omfång denna rörelse skall få under innevarande år, framgår redan af den mängd kandidater, som äro uppförda på listorna öfver de ministeriella och oppositionella politici, som ämna uppträda såsom kandidater i de serskilda valkretsarne. ,Libert för den 28 Mars meddelar en sådan lista, som innehåller icke mindre än 573 namn på nya kandidater, utgörande tillsammans med de 270 medlemmarne af den nuvarande lagstiftande församlingen en summa af 843 kandidater. Det största intresset är dock fästadt vid valen i Paris. Så vidt man vet, skola hufvudstadens nuvarande representanter: Thiers, Carnot, Em. Ollivier, Picard, Garnier-Pages, Gueroult, Darimon, Jules Simon och Pelletan åter uppträda som kandidater. Som vi redan meddelat, skola de dock få många medtäflare. Det ligger i sakens natur, att alla den kejserliga regeringens sednaste åtgärder Ach enecgioalf osoa sang aang vttrandan hrin. J:

1 april 1869, sida 2

Thumbnail