UTRIKES. ÖSTERRIKE. Under debatten i riksrådets deputeradekammare angående las tvärnets blifvande organisation yttrade kansleren Beust — sedan flera talz framhållit nödvändigs f en starkare centralisation i monarlstra halfdel, såvida icke striden mella NON aLLeterna skuue skada rikets kraft och anseende utåt — på följande sätt: ,, Att förmå czekerna i Böhmen och polackerna i Galizien att sluta sig till den vestösterrikiska statsenheten är en långt svårare uppgift, än det varit för Ungern att förmå serberna och rumänerna att erkänna den ungerska statsenheten. Hvad deputeraden Skene kallar svaghet och vanmakt, kan icke med rätta benämnas så; i allt fall har Ungern i rikt mått visat en sådan svaghet gentemot Kroatien. Jag tillåter mig denna anmärkning, emedan jag från min ståndpunkt som utrikesminister, hvilket jag dock icke här vågar betona (Beust sitter i deputeradekammaren som representant för staden Reichenberg i Böhmen), icke känner något, som i mina tankar är mera skadligt än yttranden af en pessimistisk sinnesstämning och uttalanden af åsigter, som icke bära goda frukter för oss i utlandet. Mot sådane yttranden anser jag mig böra påminna om, att det just i monarkiens vestra halfdel ännu förefinnes betydliga svårigheter att öfvervinna. Häraf följer dock ej, att det skulle vara en omöjlighet att lösa dessa svårigheter, och ännu mindre, att de, som äro kallade att lösa dem, äro svaga. Jag tror tvärtom, att uppgiftens lösning skall lyckas, endast man å ena sidan beslutar sig för att icke vägra allt, och å andra sidan att icke fordra allt. Dessa ord ha väckt stort uppseende, enär man deri ser en bekräftelse på de ofta förnyade ryktena om, att Beust redan en längre tid arbetat på en utjemning med czekerna och polackerna på en mera federalistisk basis. ENGLAND. Glanspunkten af den irländska kyrkobillens behandling i underhuset var utan