Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1869, sida 3

Article Image
kättegangsoch Poliasaker. i (Från Stockholm.) Mordbrandsanlägoning. Natten emellan den 1 j och 19 dennes uppstod eldsfara inom egendome I N:o 22 Gamla Prestgårdsgatan inom Maria för I samling i en af trädgårdsmästaren Johan Ferdi I nand Sandström förbyrd lägenhet. Emellertid vars nades faran så tidigt, att man ly:kades dämpa el den utan att några vidlyftigare släckningsåtgärde behöfde vidtagas. Vid af traktens poliskommis sarie på stället hållen undersökning om anlednin gen till eldens uppkomst kommo i dagen åtskilli ga misstänkta omständigheter, som föranledde de antagande att elden blifvit anlagd. Sandström ) hustru hade nämligen dagen förut till en af sin: i grannar fällt det yttrande, att hon trodde sin mar sumgås med tanken på att tända eld på huset, ocl af sådan orsak togs Sandström i strängt förhör dervid han dock icke ville vidgå någon brottslig. het i detta hänseende. Hustrun fick derföre redogöra för de skäl, hvarpå hon grundade dessa sins misstankar, och afgaf dervid en berättelse af föl jande hufvudsakliga innehåll: För omkring 8 da. gar sedan märkte hon, att i taket till en af ma. karne Sandström disponerad garderob fanns borradt ett hål, genom hvilket en tägstump hängde ned, i hvars nedra ända var fästad en träpinne. Hustrun slet af tåget och kastade pinnen på elden, men nämnde härom ingenting till mannen. enär förhållandet makarne emellan just icke varit så alldeles godt. Att mannen hade sin del i denna tillställning, trodde nog hustrun, ehuru hon då icke kunde förstå ändamålet dermed, men hon ville ej röja sin vetskap derom för honom. En natt kort derefter vaknade hustrun och såg mannen stående i dörren till garderoben, men då ban märkte att hustrun var vaken, gick han åter till sängs utan att något ord byttes makarne emellan. Ett par dagar före utbrottet af ifrågavarande eldsfara var mannen Sandström i sitt bem sysselsatt med att tillverka en liten trälåda, hvilken hustrun på Thorsdagen den 18 fann stående uti en hyfvelbänk, fylld med hyfvelspån och papperslappar samt midt deribland en ljusbit. Åndamålet härmed kände hon väl icke bestämdt, men misstänkte det värsta. Denna låda har sedermera icke kunnat återfinnas inom makarne Sandströms hem. Trädgårdsmästaren Sandström var i Fredags till undergående af förhör i poliskammaren upphemtad, dervid han fräckt nekade för allt som kunde på något sätt binda honom till att hafva anlagt elden. om hålet i taket till garderoben visste han ingenting och nekade för att vara egare till ett bland hans verktyg funnet borr, som fullkomligt passar in uti ifrågavarande hål. Den af hustrun omförmälda lådan sade han sis hafva tillverkat i ändamål att deri så blomfrön, men kunde ej nu göra reda för hvart lådan tagit vägen.. Att den innehållit spånor och papper, derom visste han ingenting. Vidare förekom mot Sandström, att han i medio af April månad hos bolaget , Scandiaförsäkrat sitt lösörebo för 2,000 rdr, utan att derom på något sätt samråda med hustrun. Då hustrun vid pulisförhöret åtspordes om värdet af deras bo, kom hon till ett belopp af högst 1,000 rdr. Sandström hade ej tagit försäkringen för längre tid än intill den 1 instundande April och såsom skäl h för inför bolaget uppgifvit, att han då ämnade afflytta från sin nu inueharvande lagenhet. Vid bolisförhöret visste han emellertid icke att uppge hågot annat ställe, som han redan förhyrt eller tänkte att förhyra. Elden bröt ut på vinden alldeles öfver makarne Sandströms bostad, men åstadkom ingen större skada, ithy att endast en yttervägg något kolades. IIvad som fanns upplagdt på vinden blef dock förstördt. Någon bristfällighet å den genom vinden löpande skorstensstocken har icke kunnat upptäckas. När eller på hvad sätt antändningen skett har ej kunnat med bestämdhet utrönas, men otvifvelaktigt har trälådan med dess lätt antändbara innehåll dervidispelat hufvudrolen. Bevisningen mot Sandström om brottslighet ansågs så bindande, att han förklarades skyldig träda i häkte. Sandströms stackars hustru, som förekom såsom an redbar och sanningsälskande qvinna, afgaf sin för mannen, svårt komprometterande berättelse, atan att deri röjdes ringaste ondska eller afvognet mot honom. IIon syntes vara ett fromt vående, som i allt fallit undan för mannen, hvars nne icke varit det bästa. Då beslutet om hans ktande afkunnades, grep det henne djupt, men anningen hade segrat öfver frestelsen att söka kydda mannen. Makarne Sandström ega tillsamnans tvenne minderåriga barn och då hon, på råga, törklarade sig åtminstone för den närmaste iden sakna alla tillgångar för att underhålla sig ch barnen, lemnades henne välvilligt bidrag från åväl poliskammaren som af Skandia-bolagets närarande ombudsman, v. direktören Fischer. (Från Eskilstuna.) Värhulta-målet. I Thorsdags, den 18 Mars, l. 9 f. m. fortsattes åter vid extra ting med Veter-Rekarne härad i härvarande rådstufvusal den rån d. 4 dennes uppskjutna ransakningen i detta nål, hvarvid häradshötdingen Abenius fungerade om ransakningsdomare och kronofogden Levin om allmän åklagare. Först företogs justering af protokollet öfver föreående ransakning, hvarvid G., som påstår att han lott ..på gyckel antagit namnet Olsson under vitelsen i Stockholm, framlemnar en skritt, som han äger vara det af E. undertecknade intyget, men vartill E. bestämdt nekar. G. gör åtskilliga annärkningar mot Strömboms vittnesberättelse, såom att det aldrig varit något tal mellan dem om tt G. skulle stått i intimare förhållande till Sofie sund, hvilket ock E. säger sig aldrig hafva missänkt; att S. sjelf, och ej på Grubbs uppmaning, rbjudit sig att förmå E. underskrifva intyget 2. m. E. vidhåller envist sin förra uppgift att afva gömt de af Hellström emottagna 1.300 rdr ett afträde vid Liljeholmen, ehuru penningarne, nligt skrifvelse från poliskommissarien Cederborg, id undersökning ej kunnat der anträffas. G. säer att S. genom sina relationer till tidningsredakionerna i Stockholm förekommit att några referat m förhållandena vid ångsågsbranden och Eriksons häktande. m. m. inflatit i tidningarne, samt tt S. för samma ändamål måst göra ytterligare mkostnader; att G. för öfrigt ej har reda på huru . användt den enorma summan å 16,700 rdr, som lifvit lemnad till hans disposition i afsigt att

23 mars 1869, sida 3

Thumbnail