Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 mars 1869, sida 2

slliga lagstiftningen motsvarar deremot fullsom Leo XII och Gregorius XVI deruti sinfsört, gjorde den långt bättre än den shar icke underlåtit att lägga sista handen blifvit utfördt med samvetsgrannhet och tillfälle att angående detta ämne tala med I Frankrikes representanter, och förundrade sig öfver, att markis Lavalette, som sjelf! varit ambassadör i Rom, icke bättre påminner sig detta. Emellertid insisterar; kardinalen nu mera än någonsin på vidblifvandet af de åsigter, han förr uttalat. Den franska lagboken visade sig oanvändbar i Italien och isynnerhet i Rom redan under det första franska kejsardömet. Franska lagen lämpar sig ingalunda för de idter, vanor och behof, som förefinnas hos befolkningen på den italienska halfön, och i all synnerhet i Kyrkostaten. Den påfkomligt dessa behof: de visa förändringar, franska lagen. Den nu regerande påfven vid dessa förbättringar, för att aflägsna mindre ofullkomligheter, och han har fördenskull uppdragit åt statsrådet ett vidlyftigt arbete, hvilket af infödda rättslärda talang; men de genom Pius IX:s försorg i den romerska codex införda förändringarne ha hittills ej kunnat bringas till utförande med anledning af tidens stormar och olyckor. Det skulle vara att ställa staten i för stora faror, om de föreslagna förändringarne nu skulle utföras. Icke destomindre hoppas hans helighet, att en mindre upprörd framtid skall bereda framgårg åt dessa reformer. En korrespondent till ,,Ind. belget berättar följande omvändelsehistoria från Rom: .En jude vid namn Abraham Caccione, af notorisk osedlighet samt helt och hållet utan aktning hos sina trosförvandter, har blitvit kristen. Kyrkan har visat sig högst angelägen om att mottaga detta mauvais sujet, af hvilket hon hoppas kunna göra en ,god katbolik, och det är kardinal Patrizi, som i honom lyckats inblåsa den helige ande. Ni tror måhända, att det är af öfvertygelse, som bjelten i denna historia ändrat religion? Ni bedrager Er iså fall. Bland de omvändelser, som ske i Rom, är det högst få, som icke ha något eget intresse till grund. Se här de motiver, hvilka ledt denne nye affälling: Mannen hade en hustru, som han önskade göra sig qvitt, ech en mätress, som han ville gifta sig med. För att vinna detta mål, fann han ingenting lämpligare än att kasta sig i katholska kyrkans sköte, upplösa sitt förra äktenskap och äkta sin frilla. Allt detta har också gått efter hans önskan, och kyrkan har ,gifvit sin välsignelse åt dessa skandaler. Detta är ju en stor triumf för det katholska pr-sterskapet! FRANKRIKE. Till ,, Köln. Zeit. skrifves den 16 dennes från Paris: , Krigsministern marskalk Niel fortsätter med stor ifver sina förberedelser. I kronobagerierna uti Versailles arbetas natt och dag, under det brödet i garnisonen köpes hos de vanliga bagarne. 4 ! ; l Litt annat, ganska egendomligt uppdrag har han lemnat flera agenter, som blifvit sända omkring i Tyskland och Belgien. De hafva måst lemna honom en fullstän-J: dig förteckning öfver alla bondhästar, som U finnas längst hufvudvägarne från franska gränsen till Berlin. En annan i ögonen! fallande åtgärd har utgått från marinmi-J! nisteren. Flottans officerare ha alla fått fem dagars periwission, hvilket endast brukar ske, då en expedition är i begreppsf att afgå och man vill bereda officerarne si tillfälle att taga afsked af sina familjer. Redaktionen af nämnde tidning anmärker j härvid, att den icke lägger ringaste vigt vid dessa meddelanden. De 16 dennes var stor kur i Tuileri-J erna, med anledning af den kejserlige prinsens födelsedag. Han fyllde då 13 år.s Soldatbarnen af första gardesregementet, i fi hvilket den kejserlige prinsen är korporal, Ö gjorde honom sin uppvaktning. Om mid-Al dagen var mässa i Tuilerierna, som bevistades af kejsaren och kejsarinnan. .Constitutionnel tror sig veta, att kom-s missionen förkastat det amendement, enligt hvilket hvarje i Frankrike född son!: till en utländning skulle anses vara skyldig till krigstjenst i franska armåen. l Leo de Lahorde, en af de ifrigaste legi-Ii timisterna i landet, har deltagit i tecknin-t sg —0 1 8 gen för upprättandet af en staty åt La-: martine och motiverar sin teckning med följande ord: ,, Såsom representant af yttersta högern hade jag i 1849—1851 ärs! lagstiftande församling min plats bland dem, som voro mest fiendtligt sinnade mot Lamartine och Baudin. Icke destomindre c beundrar jag de handlingar af sann och 1 ärorik patriotism, som blifvit ädagalagde ss af dessa begge politiska män, hvilka mest se af alla gjort heder åt den andra republi-si ken — den ene, emedan han gaf åt den-Jt AAA —— briele, plågad af växande oro, åter frågade e — — 1