Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 mars 1869, sida 2

sosamma klimat. Nekas får icke heller, att Minnesota ibland de stater, som ligga i midten af den stora nordanerikanska kontinenten, härutinnan intager ett framstående rum. IIärvid bör man dock väl komma ihåg att värmegraden under högsommaren ofta stiger till 100 grader Farenheit, och deröfver, under det kölden iJanuari och Februari kommer qvicksilfret att stelna. Mellersta och sydligare Sverge, med 10 å 14 gr. nordligare latitud har ett ojemförligt både jemnare och helsosammare luftstreck. Denna omständighet märker också hvarje emigrant mycket snart, ty oaktadt de både rikliga och sunda födoämnen kroppen emottager, inställer sig snart ett aftagande i krafterna och en minskning i kroppsvigten. Minnesota eger bördig jordmån, rik tillgång på skog samt en otalig mängd af sjöar och smärre floder eller bäckar, men dess hårda vintrar göra, att man ej kan odla höstsäd. Vårhvete är hufvudsädet, samt korn hafre och potatis. Mais odlas äfven, men denna vext är ej att lita på, då den ofta skadas af nattfrost under sommaren. Fruktträd vilja at denna anledning härstädes ej heller komma fort. Uppdragandet af kreatur är äfven besvärligt och kostsamt iföljd af de långa stränga vintrarne. Många jordbrukare lemna derföre äfven Minnesota, för ett blidare klimat, såson. IoWas, Missouris eller Kansas. Ett bestämdt uttalande till förmån för den ena eller andra af de nämnda staterna vågar jag ej inlåta mig på, men för min enskilta del hör jag till dem, som önska ett blidare klimat än Minnesotas. Den emigrant, som har det så stäldt, att han genast kan slå sig ned och taga land, må noga tillse hvar han kan göra detta med största fördel, ty den tid och den möda som derpå användas blifva ofta med stor procent återguldna, om han lyckas välja rätta stället och platsen. För den kunnige handtverkaren vill jag säga, att han icke bör låta transportera sig ytterst till vestra kanten af den framträngande civilisationen, åtminstone icke det första året; han gör bättre i att dröja i de östligare, mera befolkade staterna, der han lättare lärer språket, samt de olika metoder som här begagnas för hans yrke. Dertill kommer att arbete lättare der erhålles och med större säkerhet kan påräknas för längre tid än uti de nyss befolkade staterna. För den löse och ledige arbetaren gäller samma råd. Hvad dagspenningen möjligen kan vara lägre i en mera befolkad stat, kommer, så att säga, tillgodo i en stadigare och jemnare arbetsförtjenst. Minnesotas , harvestdagspenniug, (under de dagar hveteskörden inbergas) har lockat mången arbetare att lemna en god och säker plats, för att under en 14 dagar rifva ihop en 50 a 60 ddlars, hvarefter dessa lika snart försvunni vid inträssande arbetslöshet. Dagspenningn kan nemligen, under denna tid, uppjagastill 4 å 5 dollars pr dag, jemte fri kost. Jet kostar således att vara jordbrukare ifven i Amerika; oaktadt gödsling och dikning ännu icke höra till den goda tonen hos jordbrukaren. Den tid varder dock kommande, när både det ena och det andra måste ske, såvida jorden ej skall upphöra med sina håfvor. När man besinnar den höga aflöningen för ett enda mansdagsverke — låt vara att detta är så godt och så hårdt som tvenne svenska eller i Sverge verkställda — och tager i beräkning att farmern, såsom t. ex. förliden höst, måste silja sitt hvete från 60 till 100 cents pr bushel, och detta är hufvudsädet, så kanske man äfven nödgas medgifva, att hans lott icke ändå till sist måtte vara så mycket afundsvärd i pekuniert hänseende. Ofta kommer härtill, att han drager 20 å 25 procents ränta på förlagskapitalet. Det måste, då sådane konjunkturer inträffa, ovilkorligen gå baklänges, icke framåt, och eländet skulle ovilkorligen här blifva lika Istort som hemma, om icke lagen skyddande trädde emellan och sade: I gen kan för skuld beröfva bonden hans 40 å 80 acres land, hans kreatur fö dess skötsel samt erforderliga redskap utsädessamt husbehofsspanmal ete. Ilar sitter lugn och ostörd i besittningen a: ssin jord, och inväntar endast bättre ti der för att reparera affärerna och betala sina skulder. Icke sker det här som : Sverge, att han ställes naken, att mec sol, köld och vatten försörja sig och d sina. Häraf kommer ock, att fattigvårder sicke får den svåra beskaffenhet och ut sträckning som hemma. För byggmästare, murare, snickare hai sjag att anvisa de större och afgjordt fram såtgående städerna; för grusarbetare stater Michigan och koppargrufvorna vid Lak