Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1869, sida 2

för Lida-åns sänkning och upprensning; samt 2,000 rdr, återstoden af anvisadt bidrag utan återbetalningsskyldighet till rensningar i Ume elf. Hos riksdagen hade K. M:t föreslagit, att återstoden af det vid 1865—66 års riksdag till våganläggning från sjön Bolmen till Vieslanda, jernvägsstation i Kronobergs län beviljade lån måtte med 41,666 rdr 67 öre år 1870 utgå. En enskild motionär hr C. J. Bengtsson hade åter bemställt. att detta belopp måtte redan innevarande är till bolaget utbetalas. denna motionärens hemställan har utskottet nu afstyrkt bifall samt sålunda hemställt att, på sätt K. M:t föreslagit, beloppet anvisades till utgående på förut bestämda vilkor år 1870. Med afseende å vigten att få dessa arbeten fort färdiga, hvilket åter berodde på att erhålla derför ertorderliga medel, samt önskligheten deraf, att under nuvarande tryckta förhållanden kunna söka skaffa den nödlidande befolkningen arbetsförtjenst, blef utlåtandet, på yrkande af nämnde motionär, hrr Jöns Pährsson, Medin m. fl. återremitteradt i motionens syfte. Utan diskussion godkändes statsutskottets memorial N:o 44 med förslag till vilkoren för ätnjutande af de statsbidrag, som för arbeten af ofvanantydda beskaffenhet under denna riksdag beviljas; äfvensom samma utskotts utlåtande N:o 42 angående ersättning för sådana af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för hvilka statsanslag ej blifvit beviljade. Lagutskottets utlåtande N:o 9, deri hemställts om afslag å väckta motioner om ändring i k. förordningen den 6 Augusti 1564 angående grunderna och vilkoren för hemmans Klyfning och jordafsöndring, återremitterades med 73 röster mot 52 för erhållande af ett förslag i motionens syfte. I ordning att föredragas var nu konstitutionsutskottets memorial N:o 5, med förslag till ändring i regeringsformens 72 8, med hvilket ärende första kammaren sysselsatt sig under hela förmiddagen. Då denna fråga var af sådan vigt, att den ansågs komma att föranleda en längre debatt, och tiden nu var långt framskriden, nemligen kl. 9 på aftonen, hemställde talmannen, huruvida ic ammaren ville uppskjuta med behandlingen deraf till en annan dag och afbryta sammanträdet. IIäremot uppträdde hr Jöns Pulrsson, som yrkade frågans företagande till behandling nu genäst, emedan en mängd ledamöter, som be; ion, eljest ej finge deltaga deri. Detta yrkande bestreds uf andra talare och en stunds debatt uppstod derom, huruvida ärendet borde företagas nu omedelbart Först efter votering, dervid 90 eller uppskjutas. F röster stannade mot 67, fattade kammaren beslut i enlighet med talmannens framställning, hvyadan sammanträdet afbröts. Utskottens verksamhet. Konstitutionsutskottet har förliden Lördag afgitvit memorial n:o 7, angående anmäld anledning till anmärkning mot statsrådet och chefen för landtförsvars-departementet. Åumärkningen är gjord af hr Sv. Nilsson, som uti ett särskildt till utskottet ingitvet memorial, för hvilket i utskottets utlåtande redogöres, utförligare motiverar densamma; och angår berörda anmärkning det af K. M:t under den 4 Juli 1868 fattade beslut om verkställande af rotering å 10178 mantal inom urebro län, belägna inom Axbergs, Hofsta, Kihls, Glanshammars och Ringkarleby socknar, det är de s.k. trisocknarna under Dylta srafvelbruk, genom kontrasignering af hvilket beslut hr Sv. Nilsson anser berörda statsråd hafva förbrutit sig emot 106 5 regeringsformen. Uti hr Sv. Nilssons motivering förekommer riksdagens skrifvelse af den 13 Maj 1367 om lindring i eller aflösning af indelningsverket stäld i det sammanhang med berörda roteringsåtgärd, att, ,om, såsom sig bort, roteringsfrågan, innan den af K. M:t afgjordes, understälts den vid beslutets fattande samlade riksdagens prö ning, det knappast varit troligt att en sådan framställning blifvit bisallen-, hvarjemte hr Sv. Nilsson bland annat anför: ,,dels att de 11, mantal fölanshammar och Ringkarleby socknar, hvilkas rotering ätven blifvit föreskrifven, ingenstädes nämnas i riksdagens eller K. M:ts skrikvelser, så att deras roterande vore en i ännu högre grad egenmäktig åtgärd, samt dels att i afseende på tillsättningen af den roteringskommission, som fätt sig uppdraget att verkstalla berörda rotering, de uti instruknen af den 20 December 1825 lemnade förerifter i väsentlig del blifvit satta å sido. Utottet uppdrager till en början ett slags historik ifver regleringen af dessa frisocknars tjenstbarheer och dessas slutliga upphörande samt den deraf följande roteringen; redogör derefter för otvanbeförda anmärkningsmemorial samt lemnar med anedning deraf en utredning af det förfaring som på grund af K. M:ts och riksdagens ömsesiliga förktaring och beslut iakttages vid sådana roteringsförrättuingar, till hvilka den nu förevrande är hänförlig, eller vid indelning till ordinarie roterig, hvarefter utskottet rörande sjelfva anmärkningen yttrar sig på följande sätt: Af hvad utskottet här antört beträffande såväl elfva ärendets behandling som andra dervid samnanhängande förhållanden, framgår, att ifrågavaande frisocknehemman, som alla äro Af natur att ara underkastade ordinarie rotering, men hvilka vefriats från roteringsskyldighet mot vilkor att till Dylta srafvelbruk utgöra otvan omförmälda tjenstarheter, varit på grund at de rörande den ordi nrie roteringen i allmänhet gällande föreskrifter ligtiga att, på sätt rikets ständer jemväl vid 1528 -Idå årens riksdag antagit, i roteringsskyldighet nträda samtidigt dermed, att nämnda tjenstbareter upphörde; vid hrilket förhållande och då K. M:t sålunda endast förordnat om verkställighet at wad gällande författningar i dylika fall töreskrif; er, stadgandet i 80 S Regeringsformen, att ingen vw eller tillbkad rotering kan utan genom konungs ch riksdags sammanstämmande beslut tillkomma, cke i förevarande fråga eger tillämpning; — att idare, beträffande sättet för roteringens verkstälande, den riksdagen i grundlagen förbehållna rätt tt med konungen besluta i frågor rörande indelingsverket i detta fall icke kan inträda förr, änl rendet blifvit slutligen utredt, och de verkställda oteringstörrättningarne till fastställelse fö na; — samt att K. M:ts beslut att utan afvaktan f roteringslängdernas fastställande förordna, att akansafgitt skall af hemmanen utgå från den dag, lå roteringsskyldigheten inträder, eger giltig grund de af utskottet äberopade rikets ständers beslut ch de med stöd a: dem utfärdade författningar. yI betraktande häraf, och då det antagande, om vid aflösningsfrågans tidigare behandling hos iksdagen synes vara gjordt, att samtliga de till )ylta svafvelbruk anslagna hemman — hvilka bestridligt utgöra tillsammans IiI mantal — kulle vara belägna inom Axbergs, Ilotsta och ihls socknar, uppenbarligen berott på ett misstag, vilket sedermera blifvit, på sätt ofvan är anfördt, f kammarkollegium anmärkt och at K. M:t rätadt; då vidare den omständigheten, att i iga blifit genom riksdagens skrifvelse till IX. M:t väckt m lindring i eller upphörande af roteringsskyligheten, icke kan på bedömandet af detta ärende werka, enär ifrågavarande hemman — till hvilka tgärder än riksdagens berörda skrifvelse må förnleda — böra i afseende å de skyldigheter, hvilka isom vederlag för roteringens lindring eller uppörande kunna komma att åläggas, försättas i sama ställning som öfriga hemman af samma natur; amt då K. M:t genom den af honom den 20 Deember 1825 utfärdade instruktion för extra rotengskommissionerna icke kan hafva varit förhinrad att, med den honom tillkommande beslutanerätt i ekonomiska frågor, i en från nämnda inruktion afvikande ordning tillsätta nu ifrågavainde, för indelning till ordinarie rotering afsedda ommission, har utskottet funnit den at hr Sven ilsson anmälda anmärkning icke till någon utcottets åtgärd föranleda; hvilket utskottet får för ksdagen tillkannagifva. Ingen reservation åtföljer detta utskottets meorial. (D.-B.) —— — O vh OC Å TN AA FR PAR — —t—2 — —— L—— böteborg den 17 Mars.