Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1869, sida 2

allet eringen ega, att hvad den i det Pi reslär skall af riksdagen godkän-ke as. Deremot tvekade man icke att be-soc ilja en enskild motionärs förslag om ension åt en asliden regementsläkare, oktor Stenkulas, jenka, sedan motionären, t Ola Jönsson, vältaligt ordat om den flilnes frisinnade tänkesätt, huru han sis eltagit i deputationerna för representa-he lionsresormen m. m., hvaremot man icke til um det principenligt att gifva något åt de en aflidne Fredrik Sundlers enka. Det st ar dock litt att märka, det principerna! är spelade en långt mindre röl än insly-s0 ilta bearbetningar. i ötrigt m elsen af e ar här ett fält, der man kunde, utan ara att kompromettera sig för bristande ksdagsmannavalet, genom att utveckla tor sparsamhetsifver när det var enskilta personers för! len, som det här — om pension åt 2 wars befogenhet p tören Seger zhllande. Detta resultat försonade myck af hvad som förut passerat, och andra lighet var bevarad. Godt vore emellertid om man kunde på ett förnuftigt sätt ordna hela detta pc i å alt det icke tyngde alltför Andra kam5 änseende bifalla statsutskottets förslag rörande en skrif velse till regeringen i ämnet, hvilket förslag dock förkastades af första kammaren, något som icke litet vållade animositeten i den andra mot alla de föreslagna pensionerna. Frågan är dock ganska svårt, och om det å ena sidan måste yrkas, att embetsoch tjenstemannen ställer å om sitt hus, att han har något i beI till äldre dagar samt till sina eftervande, så bör det å andra sidan ej förnekas, att ju staten lika litet som den enskilte kan lemna en trogen och mångårig tjerare blottställd för bröd och nöd på gamla dagar. mängd spridda betänkanden föreo i gårdagens plena rörande ängar i konkurslagen, om landshöfdingemaren k dri andre kammaren, hvaremot den Förste kammarens plenum upptogs hufvudsakligen af konstitutionsutskottets förslag tillj förändring i den ofta omtalade 72 8 Regeringsformen, angående riksbanken och dess Utskottet har äfven nu föreslagit upphäfvande af bestämmelsen, det riksbankens sedlar skola ,giälla såsom mynt, en åsigt, som omfattas af alla personer med något mera utvecklade insigter i fipansiella frågor. Det var derföre att vänta, att Förste kammaren äfven vid denna riksdag skulle adoptera förändringsförslaget, hvaremot inom Andre kamnmren finnas alltför många motståndare till detsamma. Ett enskilt sammanträde mellan båda kamrarnes ledamöter hölls på Fredagsaftonen till utbyte af åsigter i detta ämne, dervid förändringen förordaaf hrr frih. Stjernblad, C. F. Wern, Wallenberg, grefsve Henning Hamilton, frib. Skogman, m. fl. hvaremot de närvarande ledamöterna af Andre kammaren a deltogo i diskussionen; endast hrr A. Larsson och L. Key yttrade sig i Det sades att landimannapartiet öfverenskommit om att förkasta förslaget och sigter, speciminera för det blifvande!st 1 Hela debatten var temligen plågsam, at det tydligaste sätt ti — instruktioner, om borgensförbindelser, m. m. Evilket allt upptog förmiddagens plenum il: om fr o hagalades af fir ninistern frih. Ugglas. lt ng skedde, och det va en fägnadsk örnimma, att de goda skälen gjort sig att detta skulle ske på Lördagsaftonen. Nu förekom emellertid först det tillfälliga lutskottets betänkande öfver Ola Jönssons! motion om eganderättsförhållandenai Skåne, I hvilket betänkande, skrifvet af assessor ; Bergström, innehåller en särdeles omsorgsfall och sakkunnig utredning af denna Ifråga. Motionären försvarade emellertid sin motion, upprepande derunder åtskilliga saker, som man förut läst i Dagens heter, samt påyrkade nedsättande af den ifrågasatta undersökningskomiteen. Etter ett kort svaromål af hr Bergström, gillade Andre kammaren, utan votering, utskottets betänkande, hvari afslag till motionen blifvit tillstyrkt. Utt par smirre betänkanden afgjordes, soch klockan led nu mot 8 på qvällen. kall 72:an förekomma i afton eller ej? svar den fråga, hvarmed talmannen nu från salla håll besvärades. Han förklarade sig sej vilja afsluta plenum förrän efter kl. 9, soch det var påtagligt, att debatterna om v jordafsöndringen derföre blefvo långt segare än de eljest blifvit. Så kom man ll 11 på 10, ech talmannen föreslog att I kammaren skulle åtskiljas. Ilärvid inträftlfade då det ovanliga, att man protestecrade mot denna hemställan. Hr Jöns A —T— — örstår att bibringa dem morus, in