Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1869, sida 2

motionär hr C. J. Bengtsson hade åter hemställt, att detta belopp måtte redan nnevarande år till bolaget utbetalas. Å denna motionärens hemställan har utskottet nuj atstyrkt, bifall samt sålunda hemställt att, på sätt K. M:t föteslagit, beloppet anvisades till utgående på förut bestämma vilkor år 1870. Med afseende å vigten att få dessa arbeten fort färdiga, hvilket åter berodde på att erhålla de derför erforderliga medel, hvilka det under nuvarande tryckta förhållanden kunde anses blifva för direktionen svårt att upplåna, förordade frih. A. C. Raab och grefve C. G. Mörner att medlen måtte redan innevarande år utlemnas. Åfven hr Leyonanker ville ej motsätta sig detta; men alla dessa talare framställde dock olika formulerade förslag till beslut, Då det ej kunde anses lämpligt att kammaren sålunda så att säga på stående fot gjorde sitt val mellan de olika förslagen påyrkade grefvarne af Ugglas och Hen. Hamilton återreremiss af denna punkt; hvilket äfven blef kammarens beslut. Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom de norra länen, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, hade utskottet vidare föreslagit att riksdagen måtte, på sätt K. M:t äskai, för år 1870 anvisa ett anslag utan återbetalningskyldighet, stort 60,000 rdr. Nästan alla representanter för norra länen, neml. hrr Bennich, E. V. Almqvist, Asplund, Hazelius, Brun och Frisk påyrkade ifrigt, att anslaget måtte höjas till det belopp, som under föregående ären utgått, eller 120,000 rdr. Äfven grefve C.G. Mörner understödde lifligt detta yrkande. Dessa talare erinrade om den stora förkofran, som tillvuunits dessa provinsers jordbruk genom de arbeten, hvarför ifrågavarande anslag vore afsedt, samt hemställde under sådana förhållanden, huruvida det kunde anses lämpligt att göra en så betydlig nedsättning i detta anslag. Talaren erinrade om den sorgliga tidpunkt, som så nyligen försänkte dessa provinser i armod och bekymmer; med tanken derpå borde man på allt sätt befrämja det som kunde leda derhän, att en dylik bedröfvelsens tid så långt som möjligt aflägsnades. Kraftigaste medlet härför vore otvifvelaktigt att på allt sätt uppmuntra den förökade hågen att genom utdikningar söka motarbeta de skador, som af den härjande frosten åstadkommes. IIäremot erinrade hrr Monigommery-CederMelm och TLeljonancker, frih. Funck samt grefve E. Sparre, att allt, hvad som i betraktande af statsverkets närvarande ställning billigtvis kan begäras, blifvit gjordt för de norrländska provinserna, då man velat tillerkänna dessa trakter ett anslag utan återbetalningsskyldighet, stert 60,000 rår, under det att do mellersta och södra länen med en vida talrikare befolkning blott komme att för ett liknande ändamål erhålla 50,000 rdr och detta såsom lån. Vid anställd omröstning bestämdes med 68 röI mot 22 ifrågavarande anslag till 60,000 riksaler. iga punkter i detta utlåtande godkändes utan ussion; och beviljade kammaren i öfverensstämmelse med hvad utskottet hemställt, för sin del att under år 1870 utgå: 20,000 rår till understödjande af mindre hamnoch brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 65,000 rdr, deraf hälften såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och hälften såsom lån, till utsträckning af Kinda båtled från sjön Ringen till Linköpings hamn; 50,000 rdr såsom lån till myrutdikningar och vatenaftappningar inom rikets mellersta och södra än; 10.000 rdr, återstoden af beriljadt lånebidrag ör Lida-åne sänkning och upprensning; samt 2,000 dr. återstoden af anvisadt bidrag utan återbetalningsskyldighet till rensningar i Ume elf. Likaledes föredrogs och godkändes utan diskus100: statsutskottets memorial N:o 44 med förslag till ilkoren för åtnjutande af destatsbidrag, som för rbeten af ofvanantydda beskaffenhet under denna iksdag beviljas; äfvensom Lagutskottets utlåtande N:o 9, deri hemställts m afslag å väckta motionen om ändring i kongl. örordningen den 6 Aug. 1864 angående grunderna ch vilkoren för hemmans klyfning och jordaföndring. Innan kammaren ätskiljdes anmäldes och bevilades en betydlig mängd permissionsansokningar. Jetta gaf grefve C. G. Mörner anledning hemställa tt ej kammarens ledamöter mangrant måtte ifråasätta att blifva permitterade. Andra kammaren. Jemväl andre kammaren afslutade i Fredags ehandlingen af statsregleringen i det statsutskotets utlåtande angående utgifterna under rikstatens . Nionde hufvudtitel pensionsoch allmänna indragningsstaten) enomgicks. Angående förändrade bestämmelser för tjenstemåns pensionering.