Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1869, sida 2

Högländaren.) Roman at Balduin Möllhausen. (Fri öfversättning af Sigfrid Nyberg.) FÖRSTA DELEN. Reiber efterkom befallningen, och hästarno lugnade sig. Men tillika hade han nått sitt mål: Majoren var lugnad, och han visste sjelt att hans herre skulle stanna hemma. Majoren blickade mot trappan om icke de bortresande ännu syntes till, och vände sig derefter åter till kusken. — Känner han till stenkorset i skogen? frågade han kort. Reiber kände att han bleknade, men han dolde sin förvirring under ett nytt anfall af hosta och svarade: — Ja, min nådigste herre. — Hittar han vägen dit? — Ja, nådigste herre. — Heh, nådigste herre! Fan ta hans evinnerliga ,nådigste herre. Tycker väl det är hårdt att fara ut så tidigt? Kan se det. Han skall köra försigtigt och välbehållet återföra barnet hem; skall sjelf höra efter hur han uppfyllt min befallning. Och om fröken vill köra sjelf, så lemnar han tömmarne; han har ju förstått mig, heh? — Ja, nådig herre. — Det är egentligen inte rigtigt lämpligt för bromsen att så här tidigt kuska m3 Se H-T N.a 50