Nionde hufvudtitel (pensionsoch allmänna indragningsstaten) genomgicks. Angaende förändrade bestämmelser för tjenstemäns pensionering. I anledning af åtskilliga innom andre kammaren väckta motioner, afseende dels inskränkning, dels uppbörande af tjenstemännens pensionering, hade utskottet hemställt, att riksdagen måtte anhålla att K. M:t behagade tillse, om icke staten skulle kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embetsoch tjenstemän, derigenom att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkringsock pensionsanstalt vinna inträde mot afgifter, som till en början må af staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen sjelfra utgöras emot viss tillökning i aflöningen, och att K. M:t täcktes låta utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande af en sådan liflörsäkrings-och pensionsanstalt, samt till riksdagen aflåta de förslag, som af en dylik utredning samt af öfriga förekommande omständigheter kunna föranledas. Mot den första delen af denna hemställan gjordes ingen anmärkning, hvaremot åtskilliga talare såsom hrr Jöns Pährsson, Åke Andersson, Medin, F. Pettersson m. fl. yrkade afslag å den sednare delen deraf, som börjar med orden ,,emot viss tillökning i aflöningen etc. Hufvudsakliga skälet för detta yrkande var, att, då denna löntillökning ansågs komma att fullt motsvara de utgifter, som nu betungade pensionsväsendet, skulle den nu föreslagna förändringen i sättet för tjenstemännens pensionering, icke tillskynda staten någon fördel. För bifall till punkten i sin helhet yttrade sig hrr Björck och C. A. Larsson. Efter slutad diskussion bifölls den första delen