Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1869, sida 2

OU?TkRIIUES. FRANKRIKE. Lagstistande församlingen har — som vi meddelat — ånyo på ett lysande sätt visat, huru svag och osjelfständig mängden af dess medlemmar känner sig gentemot den kejserliga regeringen. Det sätt, hvarpå församlingen slutat förhandlingarne om hufvudstadens finansförhållanden och öfverenskommelsen med Credit 10ncier, sticker bjert af emot det raska uppträdande, som början af förhandlingarne företedde. I början af dem hade — som man torde påminna sig — oppositionen, midtelpartiet och de med dem i denna sak liktänkande medlemmarne af högern genom det väldiga anfallet på Seinepresckten, och specielt på hans olagliga aftal med det nämnde kreditbolaget, altvingat Iouher den förklaringen, att stora osormligheter blifvit begångna, att den kejserliga regeringen icke kunde vara ansvarig härför, samt att det från regeringens sida icke var något hinder för, att staden Paris upptog ett ,,allmänt subskriptionslån för att dermed reda sig ur förhållandet till Credit foncier. Enhälligt beslöts, att förslaget skulle återremitteras till utskottet. Men dermed var äfven församlingens mod och sjelfständighet slut; det var, såsom det i en fransk tidning heter: ,lagstiftande församlingen sprang upp som ett lejon, men föll ned som ett får. Då förslaget kom åter från utskottets bebandling sramställdes det, att det ifrågavarande länet nog kunde upptagas, men att detta oaktadt hela öfrerenskommelsen med Credit foncier skulle stå qvar: d. v. s den öfverdrifna och — som man förmenade — ola liga provisione tf 17 mill. fr., som bolaaktioner med hufvudenat, skulle qvarstanna i dess Hela förslaget blef således endast en efterberillning, en indemnitetslag för alla de begångna felen. Detta var ju ett ckor. tarfligt resultat, och man borde väl förmodat, att striden skulle hafra börjat på nytt; men nu hade sjeliständighetskänslan öfvergitvit pluraliteten, och då oppositionen och midtelpartiet framställde ett motförslag, enligt hvilket de fördelar, som Credit soncier på oriktigt sätt vunnit, skulle strykas, förkastades det med 141 röster mot 97, visserligen en ofantligt stor minoritet i lagstiftande församlingen, men dock en minoritet. Emellertid var anfallet på Credit foncier bittrare än någonsin, och fördes bl.a. af protektionisternas kämpe Pouyer-Querticr, som förlidet år gick så illa åt bröderna Percira och deras ledning af Credit mobilior. Fremy, som är medlem af församlingen, men tillika kejsarvald styresman för bolaget, afgaf förklaringen, att han icke ansåg sig hafva förskaftat detsamma någon olaglig fördel, men att han var villig att underställa srågan bolagets öfriga styrelse och aktic-egare, samt att återbetala de 17 mill. ifall motsatsen af hans påstående visades, Härmed och med ministrarnes försvar för aftalets nytta för Paris lät flertalet sig nöja; ja, en sednare omrösting öfver ett annorlundaaffattadt ändringsförslag till förslagets 1 visade en betydligt förminskad minoritet, nemligen 69 mot 184. Men då hade kejsaren också personligen utöfvat sitt inflytande på en del af medlemmarne, och Rouher hade hotat att afgå. Sednare har förslagets 8 2, som bjuder, att hufvudstadens extraordinarie budget för framtiden skulle beviljas af lagstiftande församlingen, blifvit antagen, och det yckades blott oppositionen att samla 56 öster för, att äfven den ordinarie budgeten skulle söreliggas församlingen, intilldess Paris fick ett valdt municipalråd. Detta var ett förslag af midtelpartiet, och dess ordförande JIartel gjorde gällande, att blott härigenom skulle någon verklig ikerhet kunna åstadkommas. Men härpå lle regeringen ingalunda ingå, och med afseende på ett valdt municipalråd afgaf statsrådet Jolibois i regeringens namn den förklaringen, att den vidblef, att Paris hvarken kunde eller borde hafva ett sådant råd. SPANIEN. På en interpellation af Caro, en republikanskt sinnad deputerad från Sevilla, angående hertigens af Montpensi ning som generalkapten i armöen, svarade krigsministern Prim, att revolutionen och geringen e måst respektera hertigens ä r han af den förra regerin-. sen blifvit dömd till landsflykt. ÄÅmiral :e yttrade, att, om han hade att välja nellan republiken och Montpensier, skulle nan förklara sig för det sistnämnda alterativet. ö NYSSLAND. Den nyligen utkomna ryska ,blå bol j cen innehåller femton depescher, ett teleram och sju protokoller angående den rekisk-turkiska konflikten. Nan ser af lessa aktstycken, att furst Gortschakoff gånger gifvit grekiska regeringen det et att gå in på konferensens förklag. En depesch från furst Gortschakoff ill ryske ambassadören i London, baron Srunnow, lyder sålunda: Ni skall för ord Clarendon förklara, att det — enligt PFarens åsigt — är stormakternas rätighet, pligt och intresse att interveneraj enom diplomatiska förhandlingar för att I juda Porten att stanna på den vig, som 3 lenna makt beträdt, och för att förbindra 1 tvecklingen af en kris, som är hotande t 1 E 1 1 V 0 ör den allmänna freden. Tillägg äfven, tt vi göra samma förslag till kabinetten Berlin, Florens, Paris och Wien. Ett elegram af den 23 December från furst jortschakoff till ryske ambassadören i aris, grefve Stackelberg, lyder sålunda: 3 Skulle Turkiet få tillträde till konseren-. en, kan Grekland göra anspråk på sam5 na rättighet. Enär konferensen skulle ara en våldgiftsdomstol, skulle det vara